Idag presenterar Future by Lund renhållningsdirektör Erik Rånlund som siktar mot ett avfallsfritt Lund. Lunds renhållningsverk har genom innovation och samarbete redan gjort Lund till ledande inom avfallshantering. Det här är den första av en serie artiklar om förvaltningar och personer som alla utvecklar Lund för framtiden. Lunds Renhållningsverk utsågs i juni till den bästa avfallsverksamheten i landet. Lunds renhållningsdirektör Erik Rånlund vill ta det ett steg längre – han drömmer om en framtid helt utan sopor
Branschorganisationen Avfall Sverige utsåg nyligen Lunds kommun till bäst i Sverige på avfallshantering. Några av orsakerna är det innovativa renhållningsverket och Lundabornas engagemang.För Lunds renhållningsdirektör Erik Rånlund är det förstås glädjande men målet är långt ifrån uppfyllt.
‑ Visionen är att det inte ska finnas något avfall alls i kommunen i framtiden, säger han.
I Lund har Renhållningsverket redan börjat fundera på hur avfallsmängden ska fortsätt att minska. Erik Rånlund har tittat lite extra på en verksamhet som heter Kringwinkel i Antwerpen. De har allt från insamling av kasserade saker och verkstäder som reparerar till försäljning i butiker. Renhållningsverket har börjat en liknande verksamhet i liten skala med butiken Fixa Till på Linero och något liknande är på gång på Norra Fäladen. Butiken drivs tillsammans med LKF och där man kan lämna in kasserade prylar och få poäng för det. Detta är en början på något som kan bli mycket större.
‑ Vi vet att det redan finns gott om butiker och loppisar som säljer secondhand och en stor vilja att lämna saker till återvinning, säger Erik Rånlund. Vi skulle kunna stå för samordningen. I avfallssamarbetet Sysav finns 14 kommuner som skulle kunna göra det gemensamt. Vi ska börja med en förstudie inför detta i höst. Jag tänker speciellt på hur mycket skrotcyklar och cykeldelar som kommer in och att det finns en marknad för cyklar i Lund.
Lunds exempel följs nu av cirka 40 andra kommuner
Erik Rånlund har flera andra tankar på hur man återvinner mer. Numera är det möjligt att samla in alla textilier för att återvinna fibrerna. Trävaror och annat byggmaterial skulle kunna samlas in på liknande sätt. Renhållningsverket propagerar också för att fler fastighetsägare i Lunds kommun ska införa bytesrum där hyresgästerna kan dela med sig av sina saker. Ett framtida drömsamarbete handlar också om möbler.
‑ Ikeas framgång har skapat en stor möbelkonsumtion. Vi ska försöka kroka an med Ikea så att de intresserar sig för de av deras produkter som kastas, för ofta är de svåra att återbruka.
Renhållningsverket planerar också att vara med i det sensornätverk som Future by Lund, LTH, Sensative och Rise satt upp och kommer att testa en nivåvakt i sopcontainers under hösten.
‑ En utmaning är att vi i höst ska se vilka krafttag vi kan ta för att bryta trenden med ökad mängden avfall till återvinningscentralerna i Lund.
Nu är renhållningsverket även med i ett projekt där Elonroad ser om det går att ladda sopbilar under soprundorna genom laddningsräls i vägbanan.
Det som verkligen satte Lund på kartan vad gäller sopor var flerfackstunnan som kom redan 2001. Det gjorde det möjligt för de Lundabor som ville att sopsortera direkt i soptunnan. Lunds exempel följs nu av cirka 40 andra kommuner och sedan starten har Lund haft mängder av studiebesök.
‑ Det är vår mest slagkraftiga och betydelsefulla innovation, menar Erik Rånlund.
En annan sak som Renhållningsverket propagerar för är att ha soporna i containrar under marken i flerbostadshus. LKF började med detta i ett område 2010, och nu används systemet både vid nyproduktion och i äldre föreningar. En annan nyhet är att Renhållningsverket bygger ett sopsystem som fungerar med hjälp av vakuum i Brunnshög.
Trots alla utmaningar med framtidens sopor är Erik Rånlund optimistisk.
‑ Jag ser positivt på framtiden för den andra vägen är så tråkig!
