Allt fler svenskar blir gamla och det ställer stora krav på vården. Samtidigt är det svårt att få tag på tillräckligt många utbildade sjuksköterskor. För att komma till rätta med den situationen letade Lunds kommun efter digitala lösningar för att stödja arbetsorganisationen.

Tanken var att man genom detta skulle kunna göra så att sjuksköterskorna mår bättre och känner en ökad arbetstillfredsställelse. På så vis ökas också kvalitén på den vård- och omsorg som kommunen erbjuder.

- Vi hoppas på att kunna göra oss till en än mera attraktiv arbetsgivare, sa Susanne Frennert, då projektledare på förvaltningen. Vi vill att våra medarbetare ska trivas och känna glädje av sitt arbete i kommunen. De ska känna att de utvecklas och att deras kompetens tas till vara på rätt sätt. Genom verklighetslabbet ges medarbetare och brukare möjlighet att upptäcka det ännu ej kända. För att bli inspirerad och få nya insikter är det viktigt att bli överraskad, ställd inför nya realiteter och upplevelser.

Bakgrunden till att Lund kunde skapa ett verklighetslabb är projektpengar från Vinnova.

- Vi vill utmana invanda rutiner och förändra arbetssätt så att vi kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och våra medarbetares kompetens. Vi vill fokusera på att brukaren/patienten blir en i teamet och inte ett objekt, sa Susanne Frennert.

I processen fokuserade man på hur sjuksköterskornas arbete kan organiseras på ett patientfokuserat sätt där sjuksköterskorna ges möjlighet att arbeta nära sina patienter. Man undersökte också hur man kan använda och utveckla digitala lösningar för att underlätta och förbättra kommunikationen mellan olika vårdgivare samt förbättra kommunikationen mellan sköterskorna och patienterna.

Verklighetslabbet bedrevs på tre av förvaltningens kärnverksamheter: ett särskilt boende, ett hemvårdsområde och ett boende för personer med funktionsnedsättning.

Vård- och omsorgsförvaltningen var också med i en samverkansplattform där de kunde utbyta idéer kring möjligheter och hinder med välfärdsteknologi och eHälsa med andra kommuner, forskare, leverantörer och region Skåne.

Snabbfakta: Blended Care

Finansiär: Vinnova

Projekttid: oktober 2017-december 2019

Projektledare: Lunds kommun

Total budget: SEK 2 721 223

Följdprojekt: Byggde vidare på kunskaper om digitalisering.

‍

‍Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 2

Zon: Grön (2)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍