Future Living & Spaces

Max IV hjälper bolag med materialens hemligheter

Caroline Wendt
May 6, 2019

Hur påverkas de minsta strukturerna i en deg när en croissant bakas? Vilka mineraler finns samlade i ett frö och hur binds aktiva substanser i läkemedel in till de proteiner de ska påverka? I Max IV-laboratoriet i Lund kan vi titta på de minsta delarna av material – och det är inte bara forskare som kan ha nytta av det. Även många bolag kommer att kunna göra banbrytande upptäckter i strålrören i Lunds nyaste stadsdel.

Under 2018 hade Max IV-laboratoriet i nordöstra Lund 10 000 besökare i form av forskningsgrupper och potentiella användare från företag och en nyfiken allmänhet. Det som lockar dem är att det på Max IV finns en samling av framförallt röntgenbaserad analysutrustning som kan vara resurs för akademi och näringsliv. En linjäraccelerator accelererar elektroner till en hastighet nära ljusets och matar in elektroner i två lagringsringar. Runt lagringsringarna byggs strålrör där fokuserat röntgenljus skickas ut, och dessa strålrör byggs till experimentstationer med olika möjligheter att titta närmare på bland annat materialens egenskaper.

I strålröret ForMAX, som finansierats av skogsindustrin och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, går det att undersöka extremt små beståndsdelar i trä.

- Skogsindustrin har behov av nya innovationer och för att bättre förstå processerna måste de ha grundläggande förståelse för materialet de jobbar med, berättar Magnus Larsson, ansvarig för Industrial Relations Office på Max IV. Att finansiera ett strålrör är ett sätt för forskningsfältet att stärka sig.

Max IV är världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning och invigdes i juni 2016. I den nuvarande stråltidsutlysningen är det 8 strålrör öppna för ansökningar om stråltid. Finansiering finns för totalt 16 strålrör men det finns plats för mellan 25 till 30 strålrör totalt.

Läkemedelsindustrin har sedan länge använt sig av resultat från anläggningar som liknar Max IV. Det pågår även diskussioner med livsmedelsbranschen i Sverige om hur de skulle kunna ta till sig teknikerna och vilka nyttor de skulle kunna ha av experiment och resultat från Max IV.

- Vi samlade livsmedelsforskare och företag i mars 2019 för att se vilka deras stora forskningsutmaningar är och vad som behöver utvecklas för att även livsmedelsindustrin ska kunna dra nytta av och använda sig av teknikerna som finns och är planerade på Max IV, berättar Magnus Larsson.

Andra aktuella områden är till exempel metallbranschen, biologiska läkemedel, textilbranschen, energimaterial som solceller och batterier – men möjligheterna är oändliga. Arkeologi är bara ett av många traditionella områden som kan hitta nya infallsvinklar.

- Strategin är att angripa industrin branschvis, säger Magnus Larsson. För oss är det ett bra sätt att samla akademi, företag och institut för att nå befintliga kluster. Här kan de bygga intern kompetens och stärka sig. Vi hoppas med tiden att fler företag kan göra riktade satsningar för att dra nytta av tekniken. De kan ofta bygga en egen provmiljö som passar dem genom en mindre investering. Tillsammans med oss eller med akademin kan de ta fram en mätmetod som passar dem. Här kan en bransch gå ihop och investera i ett strålrör för att säkra rätt utrustning och tid för forskarna.

Foto: Perry Nordeng

Det finns flera sätt att utnyttja anläggningen även för företag som inte har möjlighet att bygga en egen kompetens. Ett sätt är genom samarbete med forskare på universitetet. Magnus Larsson uppger att 28 % av de akademiska projekten vid senaste utlysningen av stråltid deklarerade en industriell koppling. Ett annat sätt att få resultat från Max IV är att använda sig av ett mediatorbolag. Det är speciella bolag som är inriktade på att hjälpa andra företag att utnyttja labbutrustning inom universitetsvärlden eller att göra experiment på Max IV.

- Vi har redan en handfull mediatorer, men det finns ett stort utrymme för fler aktörer som gör detta, menar Magnus Larsson. Det här är ett bra sätt för bolag att få värde ur anläggningen utan att själv ta sig hela vägen.

Än så länge är det här bara början för den världsunika anläggningen. Nu återstår det bara att se vilka fantastiska upptäckter som görs när fler instrumentstationer kommer på plats och användandet av den ljusstarka strålen breddas. Med största sannolikhet kommer resultaten att betyda mycket för materialvetenskaper, bioteknik och medicin men kan även komma att besvara viktiga hållbarhetsfrågor inom energi och miljö.

Max IV i korthet

Max IV invigdes i juni 2016. Max IV har en rad föregångare. Den första elektronacceleratorn, LUSY, byggdes 1962 på Lunds Universitet. Den följdes av MAX I 1987, MAX II 1995 och MAX III 2007.

Fastigheterna kostade drygt 1,8 miljarder kronor medan linjäracceleratorn, de två lagringsringarna och laboratorieutrymmen kostade cirka 1,3 miljarder kronor att bygga och installera.

Det är statliga medel som finansierar Max IV genom Vetenskapsrådet och Vinnova, men också Energimyndigheten, de svenska universiteten och Region Skåne.

När forskare söker stråltid skriver de en kort beskrivning av de vetenskapliga vinningarna av experimentet. En oberoende internationell panel rankar dem efter vetenskaplig höjd och därefter tilldelar Max IV forskarna stråltid enligt listan. Dessa forskartider är gratis och motprestationen till samhället är att de publicerar forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter. För andra än forskare är det möjligt att köpa tid i strålrören.  

Max IV siktar på att vara fullt i bruk 2026. Då räknar man med att ha cirka 2 000 användare om året. Under 2018 var det mellan 300 och 400 forskare som utnyttjade de tre strålrören som var öppna för användning.

På Max IV finns internationella satsningar genom ett finsk-estniskt strålrör, ett danskt strålrör samt ett strålrör finansierat av Novo Nordisk-fonden.

Related videos to category:
Future Living & Spaces
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar