Moving Things & People

Självkörande bilar ändrar vårt tänkesätt

Caroline Wendt
June 19, 2019

Trafiksystem med självkörande bilar kommer att göra trafiken säkrare – men kommer också ändra vårt sätt att tänka på trafik. Det kan innebära att fordon automatiskt kommunicerar med varandra vilket skapar förutsättningar för nya sätt att transportera sig i samhället. Terranet arrangerade i samarbete med Future by Lund ett event om självkörande fordon med fem experter som gav många intressanta infallsvinklar.

De fem representanterna för framtidens smarta mobilitetslösningar gav korta presentationer om självkörande fordon och hann också med att svara på frågor från publiken.

– AI är ett väldigt viktigt ämne som många oroar sig för. Det är en industri som kräver mycket expertis och därför har vi en panel av ledande experter på plats. Vi vill på detta vis sammanföra industrin, staden och akademin, säger Christina Björnström, SVP Sales & Marketing, Terranet.

Fredrik Tufvesson, Professor i Radiosystem, Lunds Tekniska Högskola talade om Radiobaserad positionering och navigering för automatiserade fordon. Fredrik Tufvesson berättade om hur bilar positionerar sig på ett sätt som liknar navigering efter fyrar, men med hjälp av mobilmaster istället för fyrar. Ett problem är dock att de utsända radiosignalerna drabbas av reflexer. Dessa kan man dock använda för att bättra på noggrannheten. Om positioneringssystemet ska vara robust behövs kompletterande teknologi som GPS, radar, kameror, lasersensorer och accelerometrar. Kravet är att systemet ska kunna visa var fordonen är med 20 cm noggrannhet. Därför har Lunds Tekniska Högskola, Rise, Terranet, Volvo Cars och Volvo Trucks just inlett ett Vinnova-finansierat projekt kring utveckling av mjukvara för självkörande uppkopplade fordon.

– Fordonen behöver både se var de själva är och var alla andra är och utifrån det skapa en lokal karta, säger Fredrik Tufvesson. När vi ska ta nästa steg gäller det inte bara autonoma fordon utan också uppkopplade samverkande fordon. I framtiden behövs inga rödljus, det gäller bara att fordonen kommer överens.

Fredrik Tufvesson, LTH.

Christian Larsson, Business Leader Active Safety & Autonomous Drive, ÅF, pratade om Gemensam mobilitet och autonoma fordon – aktiv fordonssäkerhet i det globala perspektivet. Ett område där de autonoma bilarna kan göra nytta är inom säkerhet. De allra flesta olyckor i dagens trafik beror på förarna, och några av dessa olyckor beror på att föraren missbedömer situationer på grund av faktorer i omgivningen – som dimma eller hala vägbanor.

– Det här kan framtidens fordon lösa och i vissa fall finns redan teknik som hjälper dagens förare, berättar Christian Larsson. Det finns aktiv säkerhetsteknik som till exempel detekterar och varnar för trött förare. I framtiden kommer sensorteknologin (bland annat kamera, radar och Lidar) att vara möjliggörare för självkörande fordon.

Christian Larsson talade också om hur världens största städer, så kallade megacities, kommer att ligga i framkanten av utvecklingen eftersom den redan nu komplicerade trafiksituationen där tvingar fram nya mobilitetslösningar.

– Det är viktigt för en stad som Lund att följa med i den utvecklingen och se vilka lösningar som kan appliceras i den egna staden, fortsätter Christian Larsson.

Peter Janevik, vd på AstaZero, talade kring ämnet Kriterier för urbana testmiljöer för självkörande bilar och kom in på olycksrisken med självkörande fordon. Ett viktigt område med stort fokus nu är att kontinuerligt förbättra metoderna för att hitta buggar i de självkörande fordonens mjukvara innan de körs i en miljö där de kan orsaka olyckor. Men transportproblematiken är större än själva fordonen. Det gäller att lösa transportproblematiken på systemnivå – och för närvarande är det den kommersiella sidan med till exempel transportfordon som går i täten. Just nu pågår till exempel ett test med självkörande bussar i Kista. I det fallet kör fordonen i 4-5 km/h och med säkerhetsförare vilket medger testning på en säker nivå.

– Det räcker inte med att fordonens mjukvara är säker. Det måste även till exempel finnas regelverk för hur självkörande fordon kommunicerar med varandra och beteendeforskning för att hitta bra kommunikationssätt mellan fordon och människor i omgivningen, menar Peter Janevik – för hur ska vi kunna veta att vi kan lita på att den självkörande lastbilen inte plötsligt börjar köra?

Patrik Anderson, representant för ITS Sweden och samtidigt Director Business Development på Axis Communications, pratade om trafiksäkrare miljöer med intelligenta trafiksystem. ITS Sweden är en nationell branschförening med internationell motsvarighet i varje land som arbetar med intelligenta trafiksystem. Föreningen är en plattform för samarbete inom ITS-sektorn mellan samhälle, industri och akademi. Axis är medlemmar av ITS Sweden och arbetar med trafiksäkrare miljöer. Redan idag är Axis produkter med i en del självkörande tester med kamera och sensorer.

– Fordonens sensorer kan idag slå till och stoppa självkörande fordon, berättar Patrik Anderson. Innan man startar kan man på avstånd från en central, via en kamera, se om det är fritt läge så att man kan köra igen. Ett scenario som testas idag är att en busschaufför i framtiden kan köra många bussar – men väldigt korta sträckor. Det är bara en kort tid när chaufförerna behöver hjälpa till och knuffa igång den igen efter att fordonens sensorer stoppat fordonet för att till exempel väja för ett hinder.

I debatten diskuterades hur man ska kunna få juridik i många olika länder att hänga med i ett område som utvecklas i snabb takt – vilket inte kommer att vara en lätt uppgift. En annan fråga är hur samspelet mellan teknik och människa ska se ut. I det självkörande systemet kan finnas en funktion som varnar när situationen blir för komplicerad för systemet så att människan måste ta över. Men hur ser man till att föraren får tillräckligt lång tid på sig för att bryta in? En fördel är att den självkörande utvecklingen pågår samtidigt som ett ökat hållbarhetstänkande – vilket gör att de två trenderna kan utvecklas tillsammans.

– Det är viktigt att forskare, staden och industrin nu jobbar tätt tillsammans för att sätta upp ett regelverk med vad som fungerar, menar Christina Björnström. Det är en lång resa och vi är bara i början. Det går att prova i olika distrikt i staden och sedan införa i större områden. Då är det viktigt att inte bara de som kör olika fordon utan också fotgängare, passagerare och det lokala samtalet får komma till tals. Om vi inte ser på dessa frågor redan nu kan det bli stora problem i framtiden.

Related videos to category:
Moving Things & People
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar