Genom en 3D-modell av ett samhälle skulle invånarna kunna felanmäla till kommunen, titta på hus som ska byggas och se hur vattnet flödar i rören under gatan. Kanske skulle de också kunna ta ett kliv in i modellen och spela spel eller ha möten med människor för kulturutbyte. Smarta byar i Veberöd startade under 2019 ett visualiseringsprojekt som en del av SOM-projektet. Arbetet visade på stora möjligheter och under 2021 erbjuder Smarta Byar flera högskolor att använda byn Veberöd och den digitala tvillingen i sin undervisning – något som kan ge byn kunskaper om hur man ökar hållbarheten genom sensorer.
Smarta byar® startade 2019 ett samarbete med LTH och IKDC på Lunds Universitet, Region Skåne, Lunds kommun genom stadsbyggnadskontoret och Future by Lund och Unga Smarta Byar för att skapa en virtuell modell av Veberöd.
Syftet med att skapa modellen var från början bland annat att underlätta kommunikation, att kunna visualisera framtida byggnader samt att visualisera data.
Som ett första steg gjorde Smarta byar en 3D-modell av den centrala delen av byn. Jan och Tim Malmgren använde en app som styrde en drönare så att den kunde filma och fotografera för att ta fram material. När materialet var inhämtat skapades ett program en 3D-modell som man kan rotera och titta på från alla håll. Smarta byar arbetade med LTH så att de tillsammans kunde hitta det bästa sättet att skapa 3D-modellen.
Jan Malmgren har många idéer om vad en 3D-modell skulle kunna användas till. En av grundtankarna var att 3D är ett mycket lättare att ta till sig än text eller 2D.
– En 3D-modell kan användas som en kommunikationskanal mellan medborgare och kommun, säger Jan Malmgren i en intervju från hösten 2019. Den kan fungera så att medborgare loggar in, till exempel för att felanmäla en skada på gatan. I modellen skulle de kunna zooma in felet de har hittat och skicka vidare till tekniska nämnden. Då skulle anmälaren samtidigt kunna se om skadan redan är anmäld och om det kanske redan finns planer på en åtgärd. I modellen skulle man också kunna samla och visa olika mätvärden och flöden – som för energi, vatten, avgaser och trafik. När väl dessa värden är på plats kan vi med AI:s hjälp sammanfoga allt och se på samband.
Det finns också andra sätt som modellen skulle kunna användas för kommunal information. Skulle det vara så att det finns flera förslag på en ny byggnad i orten kan medborgarna få se dem på plats med hjälp av som mobil och en QR-kod.
Det finns förstås också många mer nyttor än att man kan kommunicera med kommunen.
– Medborgarna skulle kunna se hur långt bussen kommit på sin runda, var deras cykel finns och till och med hitta katten om de har satt en sensor på den, fortsatte Jan. Men inte bara det – vi skulle också kunna ”gamifiera” byn och till exempel spela hållbarhetsspel eller bilspel. Via AR-glasögon skulle man kunna ta ett kliv in i byn. När vi har samarbeten skulle vi kunna ”träffas” i 3D-modellen, det skulle ju bli en ny form av kulturutbyte.
3D modellen skulle kunna visas på en skärm som placeras centralt i byn. Via en touchskärm skulle medborgarna kunna ta sig in i modellen och göra sina ärenden.
– En viktig del är att undersöka hur medborgarna vill få det visualiserat och hur de tycker att man kan använda modellen, tyckte Jan Malmgren. Det är viktigt med återkopplingen, inte bara för kommunikation utan också för att ändra mönster.
Modellen kan ge medborgarna återkoppling om vattenkonsumtionen i ett område och det kan ge dem inspiration att ändra sin konsumtion.
Vad blev resultatet?
En detaljerad 3D-modell över Veberöd som är under utveckling för att fungera som en digital tvilling där man kommer kunna visa information på ett nytt sätt men även göra simuleringar.
Hur tas projektet vidare?
Efter SOM-projektet har arbetet med 3D-modellen bara blivit större och större. Smarta Byar flyttade i slutet av 2020 in i en lokal mitt i byn med ett nystartat Fablab och där kan även 3D-modellen visas. Veberöd håller också på att göra sig till en by där studenter och forskare erbjuds att göra experiment med sensorer på plats i byn och genom arbetet med 3D-modellen ges också möjligheter att studera resultaten i en digital tvilling.
– Genom att erbjuda Veberöd som en plats att utforska får vi tillbaka data till oss som kan öka hållbarheten – i byn Veberöd men förstås även på andra ställen, menade Jan Malmgren. Samarbete och transparens skapar hållbarhet för alla.
I början av 2021 hade fyra universitet och högskolor anslutit sig till Smarta Byars modell, och ambitionen är att locka ett tjugotal lärosäten att delta.
Fakta delprojekt 3D modell av smarta byn
Projektet är ett delprojekt i SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Anders Trana på Future by Lund var projektledare för hela projektet. Projektet startade den 1 september 2017 och pågick till december 2020.
Projekttid: 2019-090-01 - pågår
Projektledare: Jan Malmgren, Byutveckling AB
Partners: Byutveckling AB, Lunds Universitet LTH, Lunds kommun, Region Skåne
