Bioreaktorn – lantbrukens egen proteinfabrik
Dapibuset är ett bolag med bas både i Blentarp och på Biotech Heights i Lund. De arbetar med att ta fram små bioreaktorer, som har potentialen att öka värdet av restströmmar av grödor genom fermentering. På så vis kan lantbrukare använda till exempel den del av vetet de skördar som inte går till livsmedel till att göra ett eget kraftfoder till djuren direkt på gården. Genom en process i bioreaktorn där man använder vetet tillsammans med mikroorganismer går det att få fram en näringslösning på mindre än en vecka.
- Många bönder odlar vete, som genom fermenteringen kan uppgraderas direkt på gården, berättar Micael Simonsson på Dapibuset. På så vis går det att utnyttja upp till 30 % mer av vetet än om de sänt det till kvarnen för beredning till mjöl.
När man arbetar med vete skiljer man på det vete som används för livsmedel till människor och fodervete till djur. Fodervete är det vete som inte uppfyller de krav som ställs på vete för livsmedel utan i stället används i djurfoder. Dapibusets bioreaktorer ger möjligheter att producera till både djurfoder och för livsmedel, bara man separerar de båda strömmarna.
- Vi började att arbeta med foder men såg att det också finns ett stort värde med fermentering för livsmedelsindustrin, säger Lidia Garcia Pou på Dapibuset. Så vi engagerade en kock som tog fram välsmakande produkter. Nu har vi två grenar i vår verksamhet och det blir ett komplett ”from farm to fork”.
Dapibuset har i tester gjort crackers, grönsaksbiffar, pasta och falafel av det förädlade vetet, men Dapibuset kommer inte själva att göra produkter i någon större skala. Tanken är istället franchising eller att framställa de vegetariska ingredienserna så att livsmedelsföretag kan göra produkter av dem.
Den typ av reaktorer som Dapibuset bygger används redan av stora fabriker, men då i en mycket större skala och är då en investering på några hundra miljoner kronor. Dapibusets idé är att göra bioreaktorer i liten skala för att lantbrukaren ska kunna producera kraftfoder på sin egen gård för en vecka i taget för en betydligt lägre summa.
- Vi gör det billigare genom att vi har reducerat utrustningen och gjort en avskalad lösning som betalar sig på ungefär tre år genom att man kan producera ett eget kraftoder för djuren. Men det krävs ju att man har en viss storlek på gården, förklarar Micael Simonsson.
För att fermenteringen ska fungera krävs det färska mikroorganismer, som levereras till lantbrukarna av Dapibuset. Processen kan också utgå från andra grödor än vetet - till exempel korn, potatis och morot.
- Vi har kommit längst med vete men har gjort tester med flera andra grödor med hjälp av SLU. I framtiden kan man tänka sig att vi är redo att arbeta med fler restströmmar, fortsätter Micael Simonsson.
I början av sommaren 2025 kommer en pilotanläggning att startas i Blentarp. Men Dapibuset har också en plats på Biotech Heights, där de kan samarbeta med forskare från universitetet.
- För oss är det viktigt att sitta med forskare som kan hjälpa oss med analyser, menar Lidia Garcia Pou. Speciellt viktigt är detta eftersom vår idé inte enbart är att använda mer av det vete som finns utan också att förbättra näringsinnehållet i vetet.
Det förhöjda proteininnehållet med rätt aminosyror är viktigt eftersom Dapibuset vill ha ett lokalt alternativ som kan konkurrera med sojabönan, som har en väldigt bra proteinsamansättning. Djuruppfödning världen över baseras i hög grad på sojabönor. Soja odlas framför allt i Sydamerika och USA, och Europa är mycket beroende av att importera. Sojabönan har också vissa hållbarhetsutmaningar. En är att det på vissa ställen enbart odlas sojabönor, vilket kan medföra risk att jorden utarmas. En annan är att värdefull skog avverkas för att skapa mer mark att odla på.
- Vete är bra mat i grunden men det har begränsningar i proteinprofilen, säger Micael Simonsson. När vi uppgraderar vetet genom fermentering skapas fler proteiner, vilka tas upp bra av människokroppen, och proteinprofilen blir mycket bra.
Intresset för den nya tekniken har varit stort hos lantbrukare men än så länge är man inte framme vid att testa bioreaktorerna på gårdar.
- I den närmaste framtiden har vi pilottester hos SLU. Under senhösten startar vi med tester hos två bönder. Den första maskinen kommer att vara mycket enkel för att vi ska kunna prova ut vad bönderna vill ha. Meningen är att processen ska vara så okomplicerad att bönderna i princip bara behöver stoppa ner vetet och trycka på knappen och några dagar senare ha foder till sina djur.
Utöver arbetet med Dapibuset är Micael Simonsson också ny medlem i Future by Lunds styrelse.
- Nätverket kring Future by Lund är bra för oss och Future by Lund är en del av Biotech Heights där vi startade hela resan. För mig är en viktig del att försäkra mig om att vi blir några företag som arbetar inom biosolutions för att skapa uppmärksamhet. Vi behöver varandra för att ändra samhället och sättet man tänker kring fermentering.
Fotnot: Dapibus kommer från det latinska ordet för protein.
Här kan du anmäla dig till Unexpected