KKN: Utmaningen är inte kreativitet – utan uppkoppling

Som en fågelflock i perfekt synk skulle Europas kreativa kunna möjliggöra öppen innovation för att omvandla mångfald till styrka, skriver Bodil Malmtsröm från ekip. Photo: iStockphoto

*(Vi använder här KKN men ser det som i stort sett synonymt till Kulturella och Kreativa Sektorer, KKS, och Kulturella och Kreativa Branscher, KKB).

Kulturella och kreativa näringar (KKN)* omfattar allt från designstudior och arkitektbyråer till modedesigners, digitala kreatörer, teatergrupper och filmskapare. Det är en sektor som sjuder av kreativitet, experiment och idéer. Och ändå missförstås sektorn regelbundet – särskilt när det gäller skalbarhet och integration i vanliga innovationsekosystem.

– Det är en bransch med många små företag som är vana vid att vara extremt kreativa, säger Charlotte Lorentz Hjorth, koordinator på ekip. Tittar man på innovationskapaciteten så är den faktiskt väldigt hög. Men strukturen runt företagen är inte byggd för att skala upp.

Innovation i isolering

Utmaningen är alltså inte kreativitet – utan uppkoppling. De flesta kreativa entreprenörer är högutbildade inom sitt hantverk och bildar ofta företag med jämnåriga som delar liknande konstnärliga värderingar. Men till skillnad från tekniska startups som tar in ekonomichefer, marknadsförare och produktchefer från början, prioriterar KKN-entreprenörer sällan kommersiella roller tidigt.

– Man är så formad av sin egen identitet och man är så djupt rotad i affärsidén, på ett helt annat sätt än i andra företag. Det är din egen skapelse. Det ska hålla hela vägen, säger Charlotte Lorentz Hjorth.

Många aktörer inom den kulturella och kreativa sektorn är tveksamma till att delta i partnerskap som kan försvaga deras vision, eller så saknar de helt enkelt verktyg och stöd för att göra det på ett effektivt sätt.

Intermediärernas roll

Ett av de mest ihållande hindren är avsaknaden av strukturellt stöd. Till skillnad från tekniska startups som drar nytta av inkubatorer, acceleratorer och investerare som förstår tillväxt, får KKN-aktörer navigera i ett fragmenterat landskap. Här kan mellanhänder – som innovationshubbar, kulturorganisationer eller kommuner – spela en viktig roll.

– Det handlar inte alltid om att gå med i en inkubator. Ibland behövs det en mellanhand som skapar en plats där människor från olika fält kan mötas och samarbeta och lära, säger Charlotte Lorentz Hjorth. Precis som i en teaterproduktion vet alla sin roll, vilka regler som gäller och vad de ska leverera. Vi behöver samma ramverk i innovationssammanhang.

Den öppna innovationsmetoden uppmuntrar samarbete mellan KKN-aktörer, tekniska experter, representanter för den offentliga sektorn och forskare. Den hjälper till att röra sig bort från tillväxt av enskilda företag och mot partnerskapsbaserad innovation.

Skala svärmen

KKN fungerar inte som traditionella industrier – det fungerar mer som en svärm. Agilt, decentraliserat och projektbaserat. Men policy- och finansieringsmekanismer är fortfarande uppbyggda kring att stödja enskilda, skalbara företag och organisationer.

- Vi måste synliggöra svärmlogiken", uppmanar Charlotte Lorentz Hjorth. Om vi fortsätter att stödja bara den enskilda organisationen kommer vi aldrig att frigöra den fulla potentialen hos dessa små och högkompetenta företag.

I stället efterlyser man ett distribuerat stödsystem som stärker kreativa kluster – nätverk av företag, universitet och institutioner som samskapar. Dessa strukturer finns redan i fickor, som Future by Lund i Sverige och slovakiska Cike.

Mot en samskapande framtid

Framtiden ligger i att utveckla ekosystem som erkänner och vårdar den kreativa sektorns samarbetskaraktär. Att bygga ramverk där de kan kopplas in i meningsfulla, skalbara samarbeten.

– Det vi ser är en möjlighet att använda kreatörernas egna sätt att arbeta – men hjälp av ny innovationspolicy, säger Charlotte Lorentz Hjorth. Kan vi, som ett team, hjälpa till att skapa fler av dessa öppna ekosystem genom att arbeta tillsammans?

Genom att anamma svärmlogik, ompröva värdeskapande och erkänna den dolda infrastrukturen som får kreativiteten att frodas, kan samhället utnyttja en av de rikaste och mest dynamiska resurserna.

– Framtidens innovationsekosystem behöver inte bestå av stora, fasta kolosser. Istället kommer de att vara mobila, flexibla nätverk – där varje projekt kan föda nästa, i en ständig rörelse framåt, utan begränsningar, avslutar Charlotte Lorentz Hjorth.

Vilka förändringar är nödvändiga enligt ekip?

För att lyfta den kulturella och kreativa sektorn krävs några viktiga förändringar:

1. Förmedlande infrastruktur: Öka stödet för att kurera utrymmen för öppen innovation. Dessa är inte bara fysiska utrymmen utan strukturerade sammanhang där de kreativa känner sig respekterade för att experimentera, samarbeta och skala.

2. Tvärsektoriella partnerskap: Bädda in de kreativa i partnerskap med offentliga institutioner, universitet och stora företag – och erkänn deras kreativa expertis.

3. Policyskifte: Gå bort från att "stödja" kreativa entreprenörer till att samskapa med dem. Kommuner och universitet i ekosystem kan gå före här och fungera som samarbetspartners, inte grindvakter. Begreppet "Innovation by Production" kan användas här.

4. Erkännande av innovation: Omdefiniera vad innovation betyder i detta sammanhang. Alla genombrott är inte patenterbara. Vissa är djupt kulturella, erfarenhetsbaserade eller systembaserade.

5. Kulturell förändring inom akademi och regering: Institutioner måste lossa på sina stela arbetskulturer och ge mer utrymme för experiment.

Några slutsatser om KKN från ekip:

KKN är en sektor med många sektorer och branscher som inte bygger på några få stora företag, utan på små och ofta sammanlänkade organisationer och företag som sträcker sig över många olika kompetensområden. 100 000 aktörer eller fler bara inom en del av sektorn.

Drivkrafterna och målen sprids från konsten för konstens skull och från samhällsutveckling till kommersiella företag. Omsättningen är lika stor som hos fordonsindustrin och lägger grunden för andra sektorer inom tech, turism, resor, hälso- och sjukvård, utbildning, säkerhet, motståndskraft etc. KKN representerar essensen av Europa.

KKN kan inte stödjas på samma sätt som fordonsindustrin eller life science, som bygger på TRL (Technical Readiness Level), men ännu viktigare på IRL (Innovation Readiness Level) och med en portföljstrategi där tvärgående innovation är nyckeln.

Om man förstår hur man ska bygga innovationsekosystem som betjänar en svärm av aktörer med öppen innovation som standardpraxis kan vi matcha Europas mångfald och bygga vidare på kärnan, värderingar och fördelar, där de kreativa personerna är möjliggörare.

Bildtext: Som en fågelsvärm i perfekt synk kan Europas kreativa aktörer möjliggöra öppen innovation som förvandlar mångfald till styrka. Photo: iStockphoto

‍