En nyckel till att skapa hållbara transporter kan vara att städer, myndigheter och andra viktiga aktörer samarbetar för att utveckla en digital infrastruktur inom mobilitetsområdet. Lunds kommun har varit med i projektet Diginfra som nu har börjat summera vad man kommit fram till. Några av förslagen från projektet är ett strategiskt initiativ för att lyfta fram städernas behov och inrätta en ny nationell funktion som har i uppgift att lyfta de frågor som städerna inte kan lösa själva.
Sedan 2020 har Lunds kommun/Future by Lund deltagit i projektet ”DigInfra - Kraftsamling runt städernas digitala infrastruktur för mobilitet” som handlar om att skapa samarbete mellan städer, myndigheter och andra viktiga aktörer när det handlar om den digitala infrastrukturen för det framtida transportsystemet. Projektet leds av strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden och förutom Lund finns också Rise och kommunerna Göteborg, Linköping och Stockholm med. Även Trafikverket finansierar en del av projektet.
Framtidens transporter handlar om så mycket mer än vilket drivmedel som ska användas för att göra förflyttningen möjlig. Det handlar till exempel också om hur transporterna ska kunna styras, fungera tillsammans och göras tillgängliga för medborgaren genom ett enhetligt digitalt system. Det finns en viss förväntan på städerna att de ska kunna erbjuda digitala resurser för att möjliggöra de nya mobilitetslösningarna – men på vägen mot detta finns både svårigheter, utmaningar och möjligheter att fundera över. Det kan röra sig om hur man ska använda de resurser som finns till hands, hur man bestämmer vilket ansvar som ligger på de olika intressenterna och hur man ska prioritera mellan investeringar. I Diginfra har projektdeltagarna arbetat för att städer, kommuner och andra myndigheter ska kunna samverka för att lösa och utveckla dessa frågor. På så vis ökar möjligheterna för att framtida mobilitetslösningar i uppkopplade städer ska bli hållbara.
Under början av 2022 är det dags att summera projektet, och på ett digitalt forum för det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden fick några av projektdeltagarna chansen att presentera resultat från projektet. Se inspelning från Drive Sweden Forum
Marie Karlsson är projektledare för Diginfra och hon berättade om några av de slutsatser som man kommit fram till.
− Vi har sett att utvecklingen av de mjuka delarna av den digitala infrastrukturen hittills inte getts tillräckligt mycket utrymme, vilket är oroande eftersom det är en av två delar som utgör basen för den digitala utvecklingen av mobilitet. Förståelsen måste öka för hur betydelsefullt det är med en digitalisering av mobilitet i städer.
− Det är ett komplext system där ingen ensam aktör har full kontroll över hela kedjan av system, fortsätter Marie Karlsson. Det behövs ett samarbete mellan aktörer och ett arbetssätt som ibland går tvärs över aktörernas traditionella gränser. Detta får konsekvenser när man arbetar med kommuner och städer, eftersom deras roll ofta är för begränsad för att täcka in hela uppdraget. Inom området finns det stora möjligheter att upptäcka och utveckla. Den offentliga sektorn behöver bli en samskapare och städerna behöver utforska uppdraget, mandatet och rollen att utveckla den digitala infrastrukturen. Rollen är för otydlig och det är nästan omöjligt för en individuell stad att lösa uppgiften själv.
För att Drive Sweden ska kunna uppnå målet med en delad och uppkopplad mobilitet rekommenderar därför projektet Diginfra att Sverige starar ett strategiskt initiativ för att utveckla den digitala infrastrukturen för hållbar mobilitet. Initiativet bör baseras på städernas konkreta problem och olika lager och dimensioner måste ingå i systemet. Dessutom ser man att det behövs en nationell funktion som har i uppgift att sammanlänka och lyfta de behov som städerna inte kan lösa själva utan som behöver lyftas till en nationell nivå.
Anders Bengtsson på Hållbar tillväxt i Lunds kommun har deltagit i Diginfra och ser arbetet ur städernas perspektiv.
− På ett område som digital infrastruktur behöver städer samarbeta och lära av varandra så att vi kan dela på utmaningar och möjligheter. En av de viktigaste lärdomarna med detta är att vi står inför något nytt med ett antal nya aktörer och att de traditionella sektorerna ändras. Därför måste vi som städer förstå utvecklingen på mobilitetsområdet och se vilka nya teknologier och lösningar som kommer. Vi i offentlig sektor behöver ta chansen att bidra till de nya lösningarna genom att förklara för marknaden vilka våra konkreta behov är. För detta måste vi skaffa oss nya kompetenser på mobilitetsområdet men också nya modeller för samarbeten, nya affärsmodeller och sätt att göra innovationsupphandlingar för att kunna arbeta med externa partners. Det kanske allra viktigaste är att inte städer och kommuner tappar kontrollen över mobilitetssystem, mobilitetstjänster och trafiklösningar.
Diginfra pekade också på några ingredienser som är viktiga i det kommande arbetet med att utveckla den digitala infrastrukturen. Det rör sig om att fortsätta arbetet direkt för att behålla initiativet, att fler städer ansluter sig, till exempel de som är med i det strategiska innovationsprogrammet Viable cities projekt ”Klimatsmarta städer 2030” och att ge mer utrymme för digital infrastruktur i innovationsarbetet.
− Det behövs också ett nytt synsätt, summerar Marie Karlsson. Städer behöver ses om en samskapare i innovationsprocessen och städerna behöver i sin tur undersöka den nya rollen. Allt behöver göras utifrån den enskilda stadens unika position men resultatet ska sedan delas med andra städer för att skapa gemensam kunskap.
Mer fakta
”Diginfra - Kraftsamling runt städernas digitala infrastruktur för mobilitet” är ett strategiskt projekt inom ramen för Drive Sweden. Partners och medfinansiärer är Trafikverket, Rise, Lund, Linköping, Stockholm och Göteborg. Förhoppningen med projektet är att lägga grunden för fortsatt samarbete och att fler aktörer vill ansluta.
Digital infrastruktur kan delas upp i hård och mjuk infrastruktur. Den hårda är fysisk infrastruktur som till exempel master, kablar, ledningar och sensorer. Den mjuka infrastrukturen handlar om lagar, standarder och begreppsanvändning och är sådant som gör att data kan delas och användas till att förbättra tjänster och funktioner i transportsystemet. Ett exempel är om trafiksignaler är uppkopplade så skulle trafiken i städerna kan styras på ett smartare sätt och i realtid för att undvika onödiga köer. Men utvecklingen bromsas bland annat av att det saknas standardteknik och tydliga regelverk för hur den insamlade data ska kategoriseras och hur den får delas mellan olika aktörer.
Drive Sweden är ett av regeringens 17 strategiska innovationsprogram (SIP). De strategiska innovationsprogrammen finansieras genom Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park AB är värdorganisation för Drive Sweden.
Under 2021 inledde de båda strategiska innovationsprogrammen Viable cities och Drive Sweden ett samarbete kring hållbar mobilitet i städer.
