Kreativa branschen som katalysator i innovationsdistrikt
*(Vi använder här KKN men ser det som i stort sett synonymt till Kulturella och Kreativa Sektorer, KKS, och Kulturella och Kreativa Branscher, KKB).
ekip är en innovationpolicyplattform för KKN i hela Europa och arbetar på uppdrag av EU-kommissionen. När Italian Research day in the world 2025 hölls i Lund diskuterades hur kulturella och kreativa näringar kan medverka till värdeskapande i innovationsdistrikten. Milano Innovation District (MIND) och Lund innovation district är två arenor där detta kan göras. Båda städerna; Milano genom Politechnico och Lund genom Lunds universitet och Future by Lund, är med och arbetar med policyer för innovation inom den kreativa sektorn i ekip. På plats i Lund fanns bland andra Valentina Auriccio, Politecnico di Milano, Alberto Mina från MIND och Charlotte Lorentz Hjorth från Lunds universitet.
- Vi har för avsikt att föra in de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i innovationsprocesser. Det gör vi genom att identifiera nya policyer som stödjer detta. Vi har utvecklat en process – ekip-motorn – där vi samlar ett nätverk av partners för att ta fram policyförslag, säger Valentina Auricchio, Politecnico di Milano. Detta kan bygga ett bättre stödsystem för innovation inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Med hjälp av policymotorn strävar vi efter att införa samma process i många branscher i Europa, så att politiken kan användas i större utsträckning inom sektorer, mellan sektorer och för tvärsektoriellt samarbete.
En intressant notering inom ekip är att kultursektorn ofta får finansiering för produktion men inte för innovation. Ur detta har idén med ”Innovation by production” vuxit fram och utvecklats till ett koncept för att fånga upp lösningar som görs i olika produktioner och skala dem till innovationer. Policyrekommendationerna från ekip adresserar och beskriver olika så kallade byggstenar i ett ekosystem som behövs för att innovationsarbete ska vara framgångsrikt. Byggstenarna rör allt från finansiering till tillgången på infrastrukturer för innovation och olika typer av innovationsstöd.
- Vi föreslår att kulturella och kreativa sektorerna och näringarna ska vara grundläggande för innovation inom alla sektorer, säger Charlotte Lorentz Hjorth Lunds universitet och projektledare för ekip. Vi trycker på att innovationsarbete behöver göras i samverkan mellan olika områden och kompetenser, i stället för att vara i silos. Specialisering är självklart mycket viktigt men när det gäller implementering av hur teknologin ska användas i samhället behövs kulturella och kreativa näringar vara med för att skapa en transformation.
I både MIND och Lund Innovation District finns akademi, offentliga organisationer, näringsliv och intermediära verksamheter (som i Milano Arexpo och i Lund Future by Lund med flera). Innovationsdistriktet är ett koncept som bland annat gör att det blir lättare och effektivare för aktörer inom området att arbeta tillsammans över gränser och att visa en gemensam bild för att öka samarbete med andra distrikt.
För innovationsdistriktet MIND var startpunkten Expo Milano 2015 som hölls i utkanten av Milano till vilket det finns goda förbindelser med tåg och flyg. Efter utställningen ville man skapa en plats för utveckling av staden. Visionen för framtiden blev ett innovationsdistrikt där offentlig sektor, akademi, industri och civilsamhälle kan mötas med människan i centrum. I området finns nu bland annat ett forskningssjukhus, en hub för social innovation, Human Technopole – ett forskningsinstitut för Life Science - och ett campus för Milano universitet. I området samverkar det offentliga och det privata och här finns också Arexpo som har ett ledaransvar för området. Området utvecklas konstant. Till området kommer varje dag 70 000 människor, men MIND vill också öppna upp för kontakt utåt.
- Det är mycket viktig att ha en dialog med andra delar av världen och bygga upp stabila relationer, tycker Alberto Mina på MIND och Arexpo. Vi utvecklar ett program för talangutbyte men är också angelägna om kontakt med civilsamhället.
Genom Future by Lund identifieras utmaningar och arbetet med lösningar samlas i gemensamma innovationsportföljer där många aktörer kan arbeta tillsammans med det man inte kan lösa själv.
- Genom arbete med innovationsportföljer bygger vi en gemensam kapacitet för att möta de skiften som kommer, menar Charlotte Lorentz Hjorth. Vi utforskar hur vi kan starta innovationsportföljer och katalysera arbetet med det man inte kan göra själv. Många verksamheter inom KKN har kompetenser att vara en ingrediens i detta arbete. På Lunds universitet letar vi aktivt efter korskopplade innovationsområden. Det är också viktigt att dessa områden görs investeringsbara.
Röster från rundabordssamtalet
Ett tjugotal aktörer samlades till ett rundabordssamtal för att undersöka förutsättningarna med att ha de kreativa näringarna som en aktivare del i innovationsprocessen i distrikten.
Lena Holmberg på Lunds universitet betonade vikten av att ha med kulturella och kreativa näringar för att lyckas med den gröna omställningen.
- Vi i Europa talar mycket om ”The Green Transition” i kombination med konkurrenskraft och resiliens inom industrin men vi talar mycket sällan om KKN:s bidrag till detta. Vi lyckas bara om vi tar vara på KKN:s kompetens inom innovation, teknik, samverkan och medborgarengagemang. Det är en rörelse som vi behöver arbeta med i städer men också på regional och nationell nivå. Vi måste även vara beredda att erbjuda exempel, annars är risken att man enbart ser KKN som något som är trevligt att ha, istället för något som verkligen gör skillnad.
Lina B Frank på Cirkus Syd talade om konsten som en process och inte som en produkt.
- Vi har strukturerat vårt samhälle så att det inte är kulturen som står för lösningen. Jag menar att kultur och kreativa näringar kan vara både processen och expertisen som erbjuder vägen till lösningen, säger Lina B. Frank, Cirkus Syd.
Flera betonade att många av de innovationer som tas fram inom till exempel teknik och medicin inte skulle kunna lanseras, accepteras eller användas om inte ”humanistiska kompetenser” medverkat i processen. ”Man kan inte ta till sig nya perspektiv utan att vara redo.”
För att underlätta för KKN att vara med i innovationsprocessen finns flera saker att göra. En är att säkerställa att de organisationsformer som finns inom området verkligen möjliggör KKN:s medverkan. En annan kan vara att inte enbart mäta patent för att fastställa värdet på till exempel en inkubator utan också mäta till exempel social påverkan. I Lund finns också planerar på att starta Humanities Village som ett sätt att lyfta humaniora och tillgången på dessa kompetenser i innovationsdistriktet.
Många funderade kring den upplevda kommunikationsproblematiken mellan olika discipliner, som till exempel mellan tekniker och ingenjörer å ena sidan och personer från kulturella och kreativa näringar å den andra. Ett problem kan vara att innovationssystemet från början är inriktat mot tekniska innovationer och därför organiserat så att det blir tekniken som finansieras. Andra problem kan vara olika sätt att tänka men också olika förväntningar på vilken roll personer från de olika disciplinerna ska ta.
Marie Löwegren är lärare i entreprenörskap och berättade om sina erfarenheter från Ekonomihögskolan på Lunds universitet.
- Vi tar in studenter från alla discipliner på vårt entreprenörsprogram. Det har sina fördelar men också sina svårigheter. I många fall märks det att utbildningssystemet präntar in vissa sätt att tänka i studenterna. Vi måste arbeta för att få dem att förstå poängen med olika sätt att tänka och agera. Andra än humanister kan vara kreativa och de kreativa måste också kunna tänka affärsmässigt.
Klas Hjort forskar inom handel och logistik på Lund tekniska högskola.
- Jag är ingenjör och samarbetar med kulturfolk och designers. Det är i ytor där vi kan arbeta med öppen innovation som vi arbetar bäst tillsammans, och för att öka den möjligheten arbetar vi med Future by Lund. De bästa lösningarna har vi gjort tillsammans och det ger fördelar åt alla.
Den konstruktiva blandningen av kompetenser utgår först och främst från människor.
- Min upplevelse från att arbeta med innovationsportföljer är att många människor som har teknisk expertis också kan ha både ett stort musikintresse och ett djupt samhällsengagemang. När vi etiketterar människor som antingen kreativa eller ingenjörer faller vi i en fälla. Det viktiga är att jobba med de som är nyfikna och vill samarbeta, avslutar Birgitta Persson på Future by Lund.
Diskussionen hölls under intressanta arrangemanget Italian research day in the world 2025 som arrangerades av italienska ambassaden i Sverige och med med Augusto Marcelli och Julieta Casanova som drivande krafter.
Under arrangemanget möttes också de fyra innovationsdistrikten från Milano, Helsingborg, Malmö och Lund. Läs mer här.