Future Living & Spaces

Underjordiskt system sköter sophämtningen på Brunnshög

Caroline Wendt
November 1, 2022

I Brunnshög håller soporna en fart på 70 km/h – i alla fall när de körs i områdets sopsugssystem. Lunds kommun anlägger systemet för att minska på de tunga transporterna i området och det gör att Brunnshögsborna kan kasta delar av sitt avfall i inkast nära bostäderna. Några gånger om dagen kommer sedan soporna att sugas ut via ett underjordiskt rörsystem och hamna på en avfallsstation intill E22:an.

I takt med att fastigheterna i Brunnshög byggs, läggs även sopsugssystems underjordiska rör på plats. Soporna som kan slängas i anläggningen är restavfall, matavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar. Vanligen kommer det att finnas en inkastpunkt på varje gård, och målet är att de ska finnas sopnedkast inom 50 meter från husens entréer. Tanken är att sopsugen ska suga varje fraktion för sig en gång på förmiddagen och en gång på kvällen. Avfallet kommer att sugas med en hastighet av cirka 70 km/h och transporteras med hjälp av ett luftflöde till en omlastningsstation intill E22:an. När containern på terminalen är full kommer renhållningsverket och byter container och fraktar materialet vidare till återvinning.

Övriga avfallsslag, som ljusa och mörka glasförpackningar, metallförpackningar och papper (tidningar) samlas i underjordiska behållare som töms med kranbil. Behållarna är väl tilltagna i storlek så att tömning kan ske mer sällan jämfört med tömning av ett enskilt kärl. På så sätt bidrar även denna del av systemet med att minska den tunga trafiken på Brunnshög. Redan nu har en butik på Brunnshög den så kallade "Samlaren" för att samla småelektronik och med tiden kommer småelektronik och glödlampor samlas in i anslutning till fler affärer.

Redan innan sommaren 2022 började sopsugssystemet att provköras för fastigheter i södra Brunnshög och under hösten har det första inkastet öppnats i centrala Brunnshög. Just nu är cirka 800 lägenheter anslutna och någon gång runt 2040 kommer sopsugen att ta hand om sopor från minst 5 000 lägenheter. Hösten 2022 är detta rörsystem 3,8 km långt med en längsta färdsträcka på 1,5 kilometer.

Bild lånad från Lunds kommun.

Förutom att reducera de tunga transporterna i området gör sopsugen så att området blir trafiksäkrare och så att gatorna kan byggas tätare utan lastzoner och vändplatser. Istället för soprum kan fastighetsägarna använda ytorna till något annat som de boende har nytta av, sopinkasten kan placeras nära de boende och systemet minskar risken för att obehaglig lukt ska uppstå. Det blir också en bättre arbetsmiljö för de anställda på renhållningsverket.

Det här med sopsug är egentligen inte något nytt. Den första svenska sopsugen installerades redan 1961 på Sollefteå sjukhus, och idag finns det sopsugar i flera större städer i Europa. Systemet på Brunnshög är det första stationära sopsugssystemet i Lunds kommun och är dessutom redan under 2022 Sveriges största sopsugssystem med fyra materialslag.

- Det som vi tror gör Brunnshög unikt är kombinationen av en sopsug tillsammans med underjordiska behållare. Vi känner inte till den lösningen någon annanstans, säger Mikael Anderson, projektledare på Lunds Renhållningsverk.

Första spadtaget togs 2016 och under 2022 pågår en provkörning av systemet.

- För att se så att allt är korrekt och så att vi kan göra nödvändiga justeringar och åtgärder behöver vi provköra systemet med sopor. Under tiden som provdriften pågår kommer det att finnas utställda containrar där man ska slänga sitt avfall om sopsugen inte fungerar felfritt, fortsätter Mikael Anderson. I framtiden tror vi på att använda AI som kan ta en mängd faktorer i beaktande och varje dag göra ett specifikt tömningsschema för att kvaliteten och energiåtgången ska bli bästa möjliga.

Taket på sopsugsterminalen är täckt med solceller och där finns även ett batteri för att lagra energi. Solcellerna och batteriet klarar en del av förbrukningen. Med höjda energipriserna kan det bli lönsamt att se över tömningstiderna så att man tömmer de fyra fraktionerna på tider då elen är billig.

Fastighetsägarna betalar en anslutningsavgift som täcker den stora investeringen. Denna avgift är indexreglerad och ligger på ca 27 300 kr/lägenhet för 2022.  De boende betalar sedan en driftavgift som ungefär motsvarar vanlig kärlhantering.

Related videos to category:
Future Living & Spaces
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar