Lund har levererat många banbrytande innovationer genom åren, som medicinskt ultraljud, bluetooth, ett koncept för elvägar och den konstgjorda njuren för att bara nämna några. Nu ger ESS och MAX IV förutsättningar för Lund att skapa banbrytande innovationer även i framtiden. Pia Kinhult är head of host state relations på ESS, Peter Kisch verksamhetsledare på Future by Lund och Charlotte Lorentz Hjorth arbetar med samverkan på Lunds universitet. Tillsammans har de gedigna erfarenheter av hur man skapar innovationsmiljöer.

Vad är det som gjorde att en internationell anläggning som ESS placerats i Lund?

– Det är kombination av forskning på ett starkt lärosäte, bra industri och en speciell miljö i Lund. Självklart får man inte heller underskatta närheten till i Köpenhamn med dess lärosäten, miljö och flygplats, säger Pia Kinhult. En bidragande orsak till beslutet är att Danmark och Sverige sågs som två väl fungerande och trygga länder där folk skulle vilja verka och bo.

Informalitet, kvalitet och närhet är andra fördelar.

– Vi har en tung industribas som är drivande, vilket är ovanligt för en universitetsstad. En fransk industriman som besökte Lund berättade för mig att han är fascinerad av att kunna träffa nya bolag och forskningsaktörer relativt enkelt. Lund är informellt och avslappnat och så nära att han på en förmiddag hinner med många möten, säger Peter Kisch.

– Lund har alltid haft ett antal starka individer och de har inspirerat varandra, fortsätter Charlotte Lorentz Hjorth. Här har också de stora familjeföretagen funnits. Den typen av industriledarskap, innovationsförmåga och innovationsledare är unika för Lund.

Nu har Lund startat ett arbete med att utveckla ett innovationsdistrikt. Arbetet kommer att utgå från en styrgrupp, som består av Anders Almgren, Lunds kommunstyrelses ordförande, Pia Kinhult, ESS och Kristina Eneroth, vicerektor på Lunds universitet. Innovationsplattformen Future by Lund, där Lunds kommun, Lunds universitet och näringslivet arbetar tillsammans, har fått i uppdrag att samskapa utvecklingen. På så vis kan aktörerna i Lund öka den gemensamma kapaciteten att lösa komplexa utmaningar.

– Future by Lund har länge arbetat som en katalysator mellan industri, anläggningar, bolag, samhälle och forskning, poängterar Charlotte Lorentz Hjorth. Det behövs en mellanorganisation som är medskapare och som gynnar nya samarbeten. Om aktörer och organisationer ska kunna samverka i ett innovationsdistrikt ställer det höga krav på god samverkan, som kan uppnås genom övning, tydliga spelregler, förtroende och respekt för olika perspektiv.

Det kräver också man ibland gör annorlunda än man tidigare gjort.

– När jag pratar med större bolag märker jag att de är alltmer osäkra på framtiden, fortsätter Peter Kisch. De ser att de nu måste kliva ut i ytor och sammanhang de inte har kontroll över själva och där de inte vet exakt vad resultatet kommer att bli i förväg. Future by Lund har en metodik att jobba med sådana ytor och att hantera osäkerhet, och kan ge kontakt med personer med liknande intressen.

Under samtalet diskuteras hur Lund kan utveckla den dynamiska miljön. Några exempel är mer inkluderande mötesplatser där det finns plats för både excellens och unga entreprenörer. En möjlighet att inkludera fler startups i stödverksamheter men också att skapa fler ytor där aktörer samlas kring ett tema, liknande den som Medicon Village har inom Life Science. En annan tanke som fördes fram är att Lund behöver fortsätta att utveckla djup specialisering samtidigt som förmågan att blanda och korskoppla olika specialiseringar utvecklas.

– Det är viktigt att gynna myllret och att skapa en öppen arena, förklarar Pia Kinhult. Vi måste tillbaka till en äkta innovationskultur, där vi inte behöver veta precis vad vi ska göra, utan ge plats för människor som vågar och kan. I en sådan miljö ska en excellent forskare och ett gäng småföretagen kunna hitta varandra. Det som krävs är en gemensam tanke på hur vi skapar starka innovationsmiljöer i Lund!

‍

‍