Future Living & Spaces

Kraftringen: Framtidens fjärrvärme redan i gång i Brunnshög

March 15, 2024

I Brunnshög gör forskningen dubbel nytta. Här levererar Max IV och så småningom ESS forskningsresultat samtidigt som lågenergihusen på området får ett behagligt inomhusklimat med hjälp av restvärme från anläggningarna. Kraftringens nät, som kan bli världens största lågtempererade fjärrvärmenät, är själva stommen i det hållbara området och är samtidigt ett exempel på nästa generations fjärrvärme. Lägre temperaturer i nätet ger möjlighet att använda andra material och förläggningstekniker vilket dels möjliggör en utbyggnad i områden med lågenergihus och dels ökar möjligheten ta vara på restvärme från fler verksamheter.

I forsknings- och innovationsområdet Brunnshög prioriteras hållbart stadsbyggande på många olika sätt. Ett exempel är att de nya fastigheterna där 40 000 människor kommer att bo och arbeta är lågenergihus. Men även lågenergihus behöver tillskott av värme, om än i mindre mängd än vanligt. En utmaning i områden med lågenergihus är att det kan vara komplicerat att bygga ett ekonomiskt lönsamt fjärrvärmenät – värmen ska ju ändå produceras och ledningsnätet ska ju ändå installeras och de förväntade intäkterna kanske inte motsvarar dessa kostnader.

Därför är kombinationen av bostäder tillsammans med de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV som ligger på området mycket lyckad. Kraftringen såg tidigt att restvärmen från forskningen kan användas till fjärrvärme för att värma bostäder och andra fastigheter.

– Max IV kan producera 28 GWh restvärme per år, berättar Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen. Vi har uppskattat framtida behov i Brunnshög till 23 GWh/år, och det betyder att enbart restvärme från Max IV kommer att kunna försörja Brunnshög. Utöver detta kommer även ESS att producera stora mängder restvärme. Även om restvärmen har låg temperatur var det självklart att vi ville ta tillvara den på ett så effektivt sätt som möjligt. Lösningen blev Kraftringens lågtempererade fjärrvärmesystem.

Restvärmen från forskningsanläggningarna håller låg temperatur, så i Kraftringens energicentral höjs temperaturen på restvärmen från Max IV. En fördel med lågtemperatursystemet är att temperaturen inte behöver höjas lika mycket som i ett konventionellt fjärrvärmenät, och ju mindre temperaturen höjs desto lägre produktionskostnad. En annan fördel är också att det passar bra i just lågenergihus. Hus byggda enligt tidigare standarder kräver betydligt varmare vatten i fjärrvärmeledningarna, medan de energisnåla bostäderna som byggs i Brunnshög har ett lägre behov. Där behövs fjärrvärmen framför allt för att värma tappvattnet i kranarna till minst 55 grader för att hålla legionellabakterier borta. Därför är temperatur för lågtempererad fjärrvärme i Brunnshög 65 grader, vilket är mycket lägre än i det traditionella fjärrvärmenätet, där vattnet kan värmas upp till över 100 grader vintertid. Dessutom minskar konstnaden när rören läggs på plats.

– Lägre temperatur i nätet innebär att det går att använda en ny typ av fjärrvärmeledningar och därmed en annan läggningsteknik och det minskar kostnaderna för fjärrvärmenätet, säger Anders Jirdén. De rör som används i vanliga fjärrvärmenät ska alltså klara kokhett vatten, och då består fjärrvärmeldningarna av 12 till 16 meter långa isolerade stålrör som svetsas ihop och skarvarna isoleras. Dessa rör är inte böjbara, de ska svetsas ihop och i svängar behövs förtillverkade böjar. Rören för nästa generations fjärrvärme behöver inte innehålla ett stålrör, utan det går bra med plaströr. Dessa plaströr är flexibla, rören kommer på 100-meters rullar och det går snabbare att lägga ner dem i marken. Detta är nyckeln till att kostnaderna blir lägre.

Kraftringen uppmuntrar att fastighetsägarna har en välskött anläggning som tar väl hand om vattnet. En optimal anläggning skickar tillbaka vatten som har mycket lägre temperatur än det vattnet som kom in, och det är bra för systemet i hela området. Kraftringen har därför en särskild prismodell i Brunnshög vilket gynnar alla som kan skicka tillbaka kallt vatten – samtidigt som det blir ett sätt att öka klimatnyttan.

Brunnshög kommer att byggas ut efter hand och förväntas vara färdigt cirka 2050, och restvärmen från MAX IV kommer alltså att räcka för att värma hela området. På MAX IV ligger Kraftringens energicentral där restvärmen från MAX IV omvandlas och skickas ut i såväl Kraftringens traditionella fjärrvärmenät som i Kraftringens lågtempererade fjärrvärmenät. Om det inte produceras någon restvärme värms det lågtemperarade fjärrvärmenätet av det traditionella fjärrvärmenätet.

– Sammanfattningsvis ser vi att det lågtemperatursystem som byggs i nya fjärrvärmeområden i kombination med restvärme ger en utmärkt ekonomi och ett hållbart system, avslutar Anders Jirdén.

Brunnshög - framtidens stad växer fram i nordöstra Lund

Relaterade filmer
Relaterade temaområden
Kontaktperson
Finansieras av
Fler projekt