Digital Cities & Citizens

SOM II, delprojekt: Skötsel av grönytor

August 23, 2022

Med hjälp av uppkopplade sensorer går det att övervaka så att tomaterna och sommarblommorna ges rätt temperatur, vattenmängd och luftfuktighet på distans. Ett projekt i Lund och Malmö undersökte om sensorer kan användas för att ge friskare växter, högre avkastning och sparade pengar åt kommunen. Efter projektet användes tekniken i samband med att Lunds kommun planterade ett stort träd på Katedralskolan skolgård.

In English.

.

I delprojektet var tanken att odlare skulle kunna ta hjälp av sensorer för att få varningar till exempel via ett sms om växternas livsmiljö inte är bra. Dessutom kan sensorer som mäter fuktighet användas för att ta bättre beslut om när det är dags att vattna kommunens planteringar – och på så vis kan kommunen undvika både onödiga bevattningar och uttorkade växter och därmed spara pengar.

I backen nedanför Max IV-labbet på Brunnshög i Lund finns ett område med odlingslotter. Området har tydlig hållbarhetsprägel och entusiaster med egna planteringar odlar blommor och grönsaker. Här hade odlarföreningen också ett växthus där Mikael Hellberg och Janine Österman odlade bland annat tomater, paprikor och gurkor. Dessa grödor i växthuset är känsliga för hög luftfuktighet och höga temperaturer och därför varnade sensorerna odlarna via sms när det var något värde som inte var bra. När larmet gick reglerades inomhusmiljön genom att dörrar och fönster öppnas.

– Vi har mätt upp väldigt höga temperaturer och när det blir så höga temperaturer slutar växterna fungera bra och får lätt skador, säger Anders Heberg, delprojektledare från Sensefarm i en intervju under 2018. Med den här typen av mätutrustning får man bättre skördar och man slipper också använda gifter mot ohyra som kan få fäste när livsmiljön inte är bra.

I den nyanlagda planteringen Bastion Uppsala i Malmö har Sam Madsen från gatukontoret grävt ner sensorer som ska mäta fukthalten i jorden.

I närheten av centralstationen i Malmö anlades parken Bastion Uppsala under 2018. Bland träd, gräs, lökar och perenner grävde kommunen ner mätutrustning för att övervaka så att växterna fick rätt mängd vatten.

– I den här parken har vi satt ner fuktmätare på två ställen, berättar Sam Madsen från serviceförvaltningen i Malmö i en intervju i samband med invigningen. Vi har valt

att sätta dem i två olika jordsubstrat för att kunna mäta vilket substrat som håller fuktighet bäst. I varje substrat finns två sensorer som mäter fukten på olika djup så att vi också kan se hur mycket vatten som tränger ner i jorden.

Mätvärdena skickades sedan vidare och på så vis kunde gatukontoret avläsa på sina datorer när det var dags att vattna i planteringarna. Resultatet gav också uppgifter om hur mycket vatten som tränger ner till trädens rötter. För städer som har väldigt stora ytor med odlingar att sköta kan det spara mycket pengar om man vattnar när det är dags och inte när man tror att det är dags.

För att det ska vara möjligt att få signaler från en sensor i planteringen till en dator behövs bland annat ett sensornätverk. I både Lund och Malmö finns LoRa-nät som ingår i testbädden för projektet. Sensorerna är inte uppkopplade hela tiden utan skickar sina mätvärden med förinställda tidsintervall. Det här gör att batterierna kan räcka mycket länge, vilket är en stor fördel då man inte behöver lägga så mycket tid på batteribyten.

Genom projektet kunde Malmö stad öka sin kunskap om bevattning. Bland annat såg man att substratet med pimpsten torkade upp snabbare än det utan pimpsten – men också att det tog åt sig fukten snabbare då det regnade. Sensordata gav också kunskaper om hur snabbt rabatterna torkar upp och om hur mycket vatten som behövs för att man ska nå ner till den djupast placerade sensorn. Det gick också att se hur mycket regn som behövs för att nå ner till växternas rötter. Sammantaget innebär också mätningen att kommunen kan spara tid och pengar.

– I en ny plantering kan det ta flera dagar att vattna igenom allt med spridare, berättade Torun Jorde, sektionschef på serviceförvaltningen i Malmö i en intervju från 2019. Med sensorer kan vi följa upp resultatet av vattningen. Vi kan också till exempel se om det regn som kommer varit så bra så att vi kan skjuta upp nästa vattning. Varje insparad vattning i en plantering av denna storlek sparar mycket tid och pengar.

Torun Jorde, Malmö Stad placerar en markfuktsensor i en urna innan den ska placeras ut i staden.

Under 2019 hade serviceförvaltningen i Malmö framförallt haft sensorer bland sommarblommorna i blomsterurnorna i mittlister mellan vägar i staden.

– Lyckas vi spara in till exempel två vattningar på en säsong innebär det 30 000 kronor mindre i kostnader, sa Torun Jorde. Våra blomsterurnor vattnas av underleverantörer och varje vattning tar tre dagar. Med sensorer kan jag direkt se att de är ute och vattnar och jag kan följa så att de har vattnat tillräckligt. Det är enkelt att upptäcka om ett område glöms, vilket skulle kunna hända till exempel i semestertider. Dessutom kan vi enkelt se om det regnat tillräckligt – och därmed behöver vi inte åka ut mitt i vägen i onödan.

Sensorerna var också utplacerade i en rondell där man täckt jorden med grus för att minska avdunstningen, och gav därmed viktig kunskap om hur väl den metoden fungerade.

– Vi kan också använda fuktighetsnivåerna som en kvalitetssäkring, menade Torun. Skulle det vara växter som inte klarar sig kan vi visa för leverantörerna att det inte beror på att vi vattnat för dåligt.

Om fuktighetsnivåerna någonstans i staden blev för låga fick serviceförvaltningen larm via dator eller sms.

– De mätvärden som sensorerna ger oss gör att vi bättre kan följa kurvor för att förutse när vi behöver vattna men gör också att vi bättre lär oss veta vad som är blött eller torrt. Jag hoppas dock att de utvecklas så att de blir mindre och därmed mer lätthanterliga och lättare att gömma. Jag är övertygad om att sensorerna är här för att stanna, avslutade Torun Jorde.

Vad blev resultatet?

I stadsodlingen i Lund mätte sensorerna fukt och temperatur och användarna skulle kunna logga in och se utvecklingen över tid. Om det blev för höga värden skulle det även skickas ut larmsignaler via användarnas mobiler. Men i det första försöket förstod inte testpiloterna webbgränsnittet – vilket ledde till att Sensefarm justerade så att det därefter fungerade bra.

I den del av försöket som genomfördes i Malmö undersöktes hur man kunde övervaka växter och träd i en nyplanterad park. Det här blev lyckat och ledde till att Sensefarm kunde ta fram en fungerande tjänst. I Malmö fortsatte kommunen att använda sensorer i blomsterurnor som placerades ut på olika platser i staden.

Hur tas projektet vidare?

Sensefarm har arbetat vidare med sin produkt och bland annat levererat sensorer till Västlänken i Göteborg och till det stora nyplanterade trädet på Katedralskolan i Lund

Fakta delprojekt Skötsel av grönytor

Projektet är ett delprojekt i SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Anders Trana på Future by Lund var projektledare för hela projektet. Projektet startade den 1 september 2017 och pågick till december 2020.

Projekttid: 2017-09-01- 2018-10-31

Projektledare: Anders Hedberg

Projektpartners: Sensefarm, Lunds kommun, Malmö Stad, Odlarföreningen Brunnshög

Anders Hedberg, Sensefarm.

Bildtext, stora bilden: Mikael Hellberg och Janine Österman från odlarföreningen Brunnshög i växthuset som sköts med hjälp av sensorer.

...
Relaterade filmer
No items found.
Kontaktperson
Finansieras av
Fler projekt