Future by Lunds arbete med förslag på innovationspolicy till EU

*(Vi använder här KKN men ser det som i stort sett synonymt till Kulturella och Kreativa Sektorer, KKS, och Kulturella och Kreativa Branscher, KKB).

ekip är en policyplattform som etableras på uppdrag av Europeiska kommissionen för att skapa rekommendationer för policyer för innovation inom Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). Med i arbetet finns deltagande organisationer från ett stort antal av EU:s länder. Lunds universitet leder projektet och Future by Lund har en aktiv del – men vad är Future by Lund roll i ett stort europeiskt samarbete som ekip?

- Future by Lund har flera funktioner, berättar Charlotte Lorentz Hjorth, huvudprojektledare för ekip på Lunds universitet Samverkan och men också vd på Future by Lund. Till att börja med hade Future by Lund en väldigt aktiv roll när det gällde att skriva fram konceptet för policyplatformen ekip, baserad på modeller, teorier och verktyg som tagits fram dels i det dagliga arbetet, dels tillsammans med forskare på Lunds universitet. Genom detta skapade vi modellen och processen för det som senare blev ”ekip Engine”. (Läs mer om Future by Lunds modeller)

ekip Engine bygger på en inkluderande innovationsprocess och inte, som ofta i sådana här sammanhang, en expertstyrd policymodell. ekip Engine består av en serie aktiviteter som sker mer eller mindre i sekvenser där deltagare medverkar och bidrar för att policyrekommendationerna ska kunna formuleras. I policyprocessen ingår också att ”testa” policyområdet i konkreta kontexter, för att utifrån en verklig och specifik miljö, se vad som behövs i form av innovationspolicy som stödjer en önskad utveckling av ett innovationsområde eller en tematisk portfölj och kopplar det till andra aktiviteter för effektiv organisering.

- Det som är viktigt med ekip Engine och gör att den skiljer sig från vanliga policymodeller är det omfattande och inkluderande arbete man gör kring ett innovationsområde, fortsätter Katarina Scott, projektutvecklare på Future by Lund. Genom detta bildas nätverk och information samlas. Vi skapar även scenarier med kopplingar till beslutsfattande både inom ett temaområde och med korsande områden, som egentligen är det viktigaste för själva innovationsarbetet. I och med detta blir policyarbetet innovationsdrivande.

Future by Lund leder tillsammans med Lunds universitet det som kallas för ”City prototyping” som handlar just om den lokala innovationskontexten. Innan policyrekommendationer lanseras arbetar många partners i de olika aktiviteterna som utgör policyprocessen ”ekip Engine” för att undersöka olika teman. Det kan vara att ta fram ny kunskap, bland annat genom att man bjuder in externa experter som är viktiga för det tidiga undersökningsarbetet. I City prototyping medverkar städer, universitet och forskare, men även andra policyaktörer, inte minst från KKN och ett brett näringsliv.

- I City prototyping har vi med dem som gör innovationsarbetet, och plockar även in aktörer från korsande områden, fortsätter Katarina Scott. Inom ekip har Future by Lund och slovakiska Cike i Kosice, City of Rotterdam, City of Bratislava, finska Humak och St-Etienne uppdraget att leda protyparbetet. Metodiken har dock börjat att sprida sig och nu deltar ännu flera städer från hela Europa.

Exempel där Future by Lund arbetat i Lund är att genom tre olika City prototyping labb. Det har varit fokus på AI inom KKN, därefter Mode & design i kombination med DPP samt Digitalisering av kulturarv. Arrangemangen har gjorts för att förstå effekter och möjligheter för innovation och de kreativa sektorerna. Arbetet har kopplats ihop med exempelvis innovationsportföljerna ”Archaeology, cultural heritage, and immersive tech” och ”Fashion & Textile transformation”.

- Vi ställer en konkret fråga till den lokala kontexten om vad en ny policy skulle betyda och medföra, till exempel inom vår portfölj inom arkeologiområdet i Lund, berättar Katarina Scott. Vi ser hur det påverkar det lokala innovationsekosystemet, men också om det uppstår något ”hål” på grund av nya policyer. En EU-policy ”landar” inte på samma sätt i olika lokala kontexter utan det finns ett anpassnings- och kompletteringsjobb att göra.

I ekip används också Future by Lunds kanvasmodell (utvecklad inom ekip) där man undersöker ett innovationsområde och bygger på det utifrån en viss kontext (ekosystem). Det har också skapats en metod för prototypering i lokala ekosystems som man kan följa.

Utifrån detta kan deltagarna i ekip plocka fram rapporter som sedan skickas som policyrekommendationer till EU för att visa vad som är intressant på lokal nivå. Samtidigt har man också startat något som kan ge något helt nytt i den lokala kontexten. Metodiken bygger på transformation genom innovation samt aktivering och inkludering av ekosystem för att hantera det. Det gäller att sätta ut gemensamma startpunkter, hitta aktörer och resurser till portföljer och se hur man kan bygga bra strukturer för att stödja innovation.

- Poängen med att göra en prototyp är också de insikter som de som deltar får. Vad ser de som behöver göras utifrån det gemensamma arbetet? Hur ser våra gemensamma byggstenar för innovation ut? När kan du som aktör vara med? Hur kommer kommande policys påverka oss och hjälpa oss? Det här är ett hantverk och det är ett sådant arbete som gör att innovationsportföljer startar. I vårt arbete med ekip kan vi se att på alla ställen där man har gjort en seriös prototyp så har det hänt saker. Det kan vara nya eller mer konsoliderade idéer, initiativ, konsortier och projekt. För oss i ekip är det viktigt att använda hela det arbete som görs kring policyer som en slags i startmotor eller startpunkt för innovationsarbete, avslutar Katarina Scott.

Projektfasen i ekip pågår till november 2026 men sedan är avsikten att ekip som policyplattform ska vara etablerad för att kunna gå in i sin nästa fas.