Unexpected

Ett forum där konst, vetenskap, näringsliv, kreativa näringar och filosofi möts för att forma framtiden.

Hur man får saker gjorda utan att vara den som bestämmer

Publicerad
June 18, 2025
Vilka personliga egenskaper och kompetenser är viktiga när man arbetar med att göra samhället mer hållbart? I projektet IPA undersöker deltagarna hur innovationsmetoder och värderingar kan användas för att skapa en meningsfull förändring - och för att få bättre driv och hållbarhet i genomförandet. En del i detta är att undersöka vilka talanger och kunskaper som de som arbetar i mellanrummet behöver ha. Den viktigaste förmågan kan vara att kunna skapa en miljö där alla vill vara med och göra en gemensam leverans även när man inte äger hela ledarskapet. Sharona Ceha är universitetslärare på University of Applied Sciences i Amsterdam och berättar om arbetet i IPA-projektet.

I IPA-projektet ser ni på hur man kan föra in termer som Inner Development Goals (IDG) och existentiell hållbarhet i arbetet med klimatomställningen. Varför det?

- Tekniskt är hållbarhet fullt möjligt, så det handlar inte längre om teknik utan om att vi måste vilja ändra vårt sätt att leva för att skapa hållbarhet, berättar Sharona Ceha. Det handlar om den etiska delen av hållbarhet och de val man gör. I projektet kombinerar vi arbetet med hållbarhet med komplexa och brådskande urbana utmaningar och försöker lösa utmaningarna genom att använda ett portföljtänk.

Sharona Ceha undervisar bland annat i klimatpsykologi på universitetet i Amsterdam och vet att beteendeförändring är en av de svåraste sakerna för människor att göra. Hon har också lett kurser för masterstudenter i urban transition management, om ”hur man får saker gjorda utan att ha makt”.

I projektet ser man bland annat på vilka kompetenser en mellanrumsarbetare behöver ha för att ett medvetet hållbarhetsarbete ska fungera.

- Jag har alltid varit intresserad av färdigheter och jag ser att kraven på vad som behövs har förändrats. Inom projektledning har det tidigare varit viktigt med färdigheter som gör att man kan kontrollera allt uppifrån. Det nya sättet att få saker gjorda brukar jag beskriva som att vara oljan i maskineriet. Den nya mellanrumsarbetaren (intermediären) är en person som kan koppla ihop folk genom sitt stora nätverk. Det är också en person som kan arbeta på alla nivåer från smått till stort, högt till lågt. Intermediären utvecklar ekosystemet och använder nya verktyg och arbetssätt, som till exempel att använda sig av storytelling, att stärka människor i deras arbete genom att ta en position i bakgrunden och se till att saker blir gjorda.

För att ringa in de färdigheter som behövs har en rad intervjuer genomförts inom projektet. I detta har man undersökt åtta portföljer och intervjuat personer i Amsterdam, Timisoara och Lund.

-  Det vi tittar på är HUR:et och inte bara på vad man får uträttat. Mer och mer ser jag att personen som kan få till förändringar har en speciell talang, en förmåga som gör att hon eller han kan utföra vissa saker som inte alla kan lära sig men som är en kombination av drivkraft, talang, erfarenhet och utbildning. Den innehåller flera beståndsdelar. Det kan vara att ha en förmåga till strategiskt tänkande men ändå kunna gå långt ner i detaljer när det behövs. Du måste kunna organisera saker på ett bra sätt, få bra saker gjorda, prata med rätt människor och alltid ha energi.

Det är inte bara viktigt vad man själv har för kunskaper utan också vilken förmåga man har att skapa en inspirerande arbetsmiljö för andra och förstå vad de bidrar med och hur.

- Man behöver tänka att man inte ska vara ägaren av en fråga utan snarare att faciltera, att stärka andra och få folk att vilja göra saker. Om du tar för mycket ägandeskap eller ledarskap kommer folk inte att ta egna initiativ. Det är bättre att hela gruppen är ansvariga så att de verkligen vill göra något. En av de vi intervjuade talade om att det väsentliga är att gruppen klarar att ”co deliver” snarare än ”co create” och det tror jag är sant. Att kunna leverera och vara konkreta stärker oss. Även om man arbetar med är en stor utmaning och en stor portfölj så måste alla leverera ett gemensamt resultat, avslutar Sharona Ceha.

Mer om IPA-projektet

Hur praktiserar vi grön omställning och hur kan man använda kultur som testbädd för innovation? I projektet IPA (Innovation Portfolio Approach) arbetar deltagarna både med olika innovations- och utvecklingsmetoder och hur vår världsbild och våra värderingar kan användas för meningsfull förändring. I projektet medverkar den rumänska kulturorganisationen PLAI från Timișoara, Amsterdam University of Applied Sciences (HvA) samt Future by Lund.

Samarbete för att hitta en inre kärna för innovation och grön omställning

Unexpected: Hur hänger värderingar och innovation ihop?

Att förstärka och skala idéer till nya innovationer i kreativa branscher

Grön omställning med hjälp av helhetstänk

Ett nytt sätt att tänka för att skapa en meningsfull förändring