Kreativitet är Europas stora fördel

*(Vi använder här KKN men ser det som i stort sett synonymt till Kulturella och Kreativa Sektorer, KKS, och Kulturella och Kreativa Branscher, KKB).

Verksamheter inom Kultur och Kreativa Näringar (KKN)* bidrar mer till Europas BNP än många inser – faktiskt mer än bilproduktionen i vissa länder och mer än jordbruket i andra. Men den verkliga potentialen för KKN ligger i spridningseffekter, som att spelteknologier stärker virtuell träning för piloter, mode driver materialinnovation eller arkitektur som formar klimatanpassning.

- På mättade globala marknader är det inte längre den klassiska varan som gör skillnaden – det är berättelsen bakom," menar Harald Hartung.

Sidoeffekter av KKN

Apple ses ofta som sinnebilden för amerikansk teknikdominans.

- Apple förenade kultur och konst med teknik från början, fortsätter Harald Hartung. Det är därför deras produkter säljs för tre gånger priset jämfört med konkurrenterna. Europa kanske saknar en enda framgångssaga i Apple-skala, men det har något annat: en enorm kulturell och kreativ industri (KKN) som många länder skulle avundas – om bara EU kunde lära sig att använda den strategiskt.

Finland är kanske det mest övertygande exemplet.

- Hundratals, om inte tusentals, mikrospelsföretag har dykt upp. Deras expertis sträcker sig även till virtuell och förstärkt verklighet, utbildningssimuleringar och industriell innovation.

Och inom musikindustrin komponerades eller producerades 50 % av amerikanska listhits under vissa år av svenskar, en framgång som inte kom av en slump utan uppstod ur decennier av investeringar i lokala musikskolor, samhällsprogram och strukturerad talangutveckling över hela landet. Belgien har gjort samma sak med mode.

Rätt aktörer vid rätt tillfälle

Europa står inför extrema påfrestningar: klimat, försvar, geopolitik och demografiska förändringar.

- Alla kräver pengar, säger Harald Hartung. Men utmaningen är inte summan, det är att göra finansiering tillgänglig för rätt aktörer vid rätt tidpunkt.

Och rätt aktörer finns i kulturen: konstnärer som översätter klimatkrisen till levd erfarenhet, designers som återuppfinner hållbarhet, teknologer som förstår kulturarvet, arkitekter som designar för resiliens.

- Konst hjälper oss att förstå komplexitet, är Harald Hartungs tro. Den kopplar samman discipliner som annars håller sig inlåsta i sina silos.

Amerikanerna lärde sig detta tidigt.

- I Silicon Valley arbetar konstnärer och ingenjörer på samma nivå och skapar lösningar tillsammans från början. Europa kan lära sig av detta.

Om Europa är seriös med global konkurrenskraft kan KKN:er inte förbli marginaliserade i politiken.

- Detta är inte kulturell dekoration – det är kärnan i vår ekonomiska modell.

Europa tilldelar betydande resurser till KKN men på ett så fragmenterat och ogenomskinligt sätt att även experter går vilse.

- Finansieringslandskapet är så splittrat att inte ens jag kunde få hela översikten. Om jag inte kan, hur kan ett litet företag det? Problemet är inte brist på pengar. Det är att pengarna är låsta i silos och är svåra att få tillgång till.

Öppna upp strukturella fonder

Samtidigt förhandlar Europa om sin nya forsknings- och innovationsbudget på 175 miljarder euro för Horizon Europe.

- Nu är det dags att påverka detta, betonar Harald Hartung. Om Sverige, om lokala myndigheter och universitet inte talar ut nu och om inte kombinerade finansieringsformer införs kommer nästa decennium av finansiering att kringgå KKN.

För trots sin ekonomiska tyngd anses KKN fortfarande inte vara berättigade till många nationella anslag av EU:s strukturfonder – särskilt inte de smarta specialiseringsstrategier som formar regional utveckling.

- Min vädjan är att öppna strukturella fonder för KKN. De är små och medelstora företag, de driver spridningen och de skapar tillväxt. Men det är upp till medlemsstaterna att bestämma.

ekip lägger hörnstenar

Det andra problemet är Europas kroniska oförmåga att arbeta över sektorer.

- Vi har många bra punkter men ingen ram för att koppla ihop dem. Vi behöver inga nya byråkratier. Vi behöver ett ekosystem.

Harald Hartung lyfter fram ekip som en viktig byggsten för att skapa det ekosystem som Europa behöver. Även om andra EU-plattformar finns arbetar ingen direkt med policyutveckling med en nivå av systematisk ambition.

- Enligt min mening lägger ekip hörnstenarna genom att utveckla policy, testa idéer och göra dem offentliga.

ekip kan ses som det första ekosystemet nerifrån och upp för kulturell innovation: att samla städer, praktiker, forskare, mellanhänder och beslutsfattare i ett ekosystem som fungerar mer som ett laboratorium än ett kommittérum.

- Du behöver en atmosfär som är gynnsam för risktagande och fantasi, och ekip skapar precis det. Dess arbete ger beslutsfattare något de ofta saknar: grundade bevis på hur kreativitet kan förändra städer, industrier och sociala system – inte i teorin, utan i praktiken. ekip, om det upprätthålls och integreras, kan bli det fordon som driver denna förändring – bron mellan kreativitet och innovation, mellan fantasi och industri, betonar Harald Hartung. Att stödja den kreativa ekonomin är inte en kostnad – det är en investering i Europas framtida konkurrenskraft.

Harald Hartungs analys av vad KKN i Europa behöver:

• Ett politiskt beslut att behandla KKN som en strategisk sektor, inte som något som är 'trevlig att ha’.

• Ett gemensamt ekosystem som kopplar samman EU-, nationella och regionala aktörer kring innovation.

• Gemensamma program mellan olika avdelningar eller ministerier inom EU, inte bara informationsutbyte.

• Långsiktiga strukturer, inte projektbaserad finansiering som avslutas abrupt.

Harald Hartung deltog i Round Table on Innovation Policies för KKN, arrangerat av ekip och Riksteatern i Stockholm 2025.

‍