Ljudberättelse ger liv åt Lunds klimatomställning
I den fiktiva poddserien Lätt att göra rätt följer vi kulturjournalisten Johanna Rodner när hon år 2060 besöker Lunds nya stadsmuseum och dess stora basutställning om klimatarbetet från 1992 till 2060. Serien är inspirerad av CoAction Lund, där 25 aktörer samarbetar för att påskynda omställningen inom mobilitet och energi. Syftet är att väcka tankar om hur framtiden kan se ut.
– Det är viktigt att stimulera människors föreställningsförmåga och få dem att tänka framåt, säger Johannes Stripple, statsvetare vid Lunds universitet, som i många år arbetat med att utveckla metoder som gör det lättare att förstå vägen mot en fossilfri framtid – och hur den kan upplevas.
Tänk dig att kullerstenarna på Stortorget har brutits upp och gett rum för både stadsodlingar och en liten fotbollsplan. Utanför Stadshallen finns en samling av hängmattor och den tidigare underjordiska Västra Stadsbäcken har tagits fram och rinner rakt genom Lunds centrum till glädje både för människor och djur. Vid Mejeriet har en våtmark anlagts vilket har lett till ett ökat fågelliv och vid Drottensgatan ligger Lunds Nya Stadsmuseum i ett före detta parkeringshus. På museet finns en utställning om hur staden gjorde en klimatomställning mellan 1992 och 2060.
Det här är en del av den bild av framtidens Lund som målas upp i den vision som Umami Produktion tagit fram tillsammans med forskarnätverket Climaginaries på Lunds universitet. Genom tre poddavsnitt – Människan i tiden, Människan i rörelse och Människans plats – vävs intervjuer, dramatik och ljudmiljöer samman till en spekulativ framtidsskildring av hur en stad kan förändras i grunden. Framtidsvisionen skapas inom projektet CoAction Lund, där fokus ligger på att skapa en omställning inom mobilitet och energi.
- Eftersom vi utgår från 2060 har vi börjat vi med att teckna en bild av hur ett visionärt Lund skulle kunna se ut där de tänkta förändringarna är genomförda och vi kan se vilka konsekvenserna blev, berättar Fredrik Pålsson på Umami Produktion.
Plats för människor och djur
För att skapa framtidsbilden har Fredrik Pålsson och Johannes Stripple på Lunds universitet gjort 25 intervjuer med deltagarna i CoActions arbetsgrupper.
- Många av de som är partners i Coaction medverkar, säger Johannes Stripple. Från deras svar har vi dragit ut linjer mot framtiden för att försöka se hur resultatet kan bli. Sedan har vi vävt samman en bild av det. Jag tror att de som varit med kommer att känna igen sig i den fiktiva värld vi berättar om.
På det tänkta stadsmuseet skildras stadens klimatarbete på ett sätt som det skulle kunna ha gått till. I den visionen räknas staden som klimatpositiv 2045. I podden beskrivs också hur ljudbilden i staden förändras så att till exempel oväsen från bilar försvinner och istället ger plats för röster från människor på caféer och barer och naturläten: den porlande, Västra Stadsbäcken, surrande bin och cikador, kväkande grodor och fåglar.
- Man kan tänka sig att bilsamhället är borta år 2060, menar Fredrik Pålsson. Det finns förstås fortfarande bilar men själva idén att bilen står i centrum är inte kvar, och det får väldigt stora konsekvenser.
Transport med mindre fordon
I podden beskrivs hur skillnaderna mellan stad och natur med tiden börjar lösas upp, så att naturen är en del av stadsbilden. Det finns också berättelser om proteströrelser, som när några akademiker protesterar när de sista av universitets p-platser försvinner och om ett nytt transportsystem där man skickar in de stora sakerna med spårvagn medan mindre fordon sköter transporter direkt till butikerna. Programmet speglar också den första mobilitetshubben, något som CoAction jobbar med. På energiområdet står flexibilitet och energigemenskap är i fokus. Detta exemplifieras genom att museet har ett rum som är en replika av ett rum i en villa på Veberödsvägen i Dalby. Genom detta kan man följa hur livet förändrades i ett bostadsområde när en energigemenskap där man själv producerar och distribuerar energi skapades.
Att göra bilden av ett framtida Lund genom en fiktiv podd är förstås ett medvetet val.
- Ljud är effektfullt att använda eftersom det skapar en inre bild hos lyssnaren, tycker Fredrik Pålsson. När man enbart hör ljud måste man skapa bilden själv med sin fantasi och det gör att man blir en medskapare av framtidsbilden.
Framtidsvisionen kan levandegöra klimatomställningen.
- Vi beskriver en tänkt förändring av systemen för energi och transporter, säger Johannes Stripple. Men infrastruktursystem är inget som talar för sig själv utan vi får levandegöra det genom de människor som lever i systemen. Tjänstemän och andra är vana att prata om förändring av system men det griper inte tag i människorna som drama och gestaltning kan göra. Det är viktigt att hjälpa människors föreställningsförmåga och få dem att känna vad framtiden är.
Podden kommer att ha premiär den 8 maj under Hållbarhetsveckan, och presenteras på en programpunkt tillsammans med en lägesrapport för klimatsamarbetet CoAction Lund. Podden kommer presenteras 13.00.
Det är möjligt att delta i lanseringseventet digitalt.
Podden kommer också att finnas tillgänglig för nerladdning där poddar brukar finnas.
Här är mer info: Klimatsamarbetet CoAction Lund & lansering av framtidsbild
'
Bilden: Fredrik Pålsson på Umami Produktion och Johannes Stripple på Lunds universitet framför p-huset Färgaren som i deras framtidsvision har blivit till ett stadsmuseum.