Vad är DNA-hemligheten bakom bra ull?
Att själv sticka plagg är just nu väldigt inne – och ullgarn är ett favoritmaterial för många. Ändå används ullen från svenska får i mycket mindre utsträckning än till exempel i Norge och England och vi importerar i stället stora mängder, bland annat från Australien. Innovationsgruppen bakom projektet ”Brobyggare för personlig småskalig design, från gård till konsument” går nu in i projektfas 2 med mål att hitta sätt att använda mer av den svenska ullen – inte enbart till stickade plagg och annan textil, utan också till exempel till täckmaterial i trädgårdar och isoleringsmaterial.
En orsak till att ull importeras är att den svenska ullen anses mindre användarvänlig än den utländska och anses sakna förmågor för många förädlingsmetoder och slutprodukter. För att få mer information så att en större andel ull från svenska fårraser kan användas medverkar forskaren Anna M Johansson på SLU i Uppsala i projektet. Hon forskar på genetik på lantbruksdjur, förutom får också kor, getter och grisar.
- Det är väldigt intressant att nu få forska mer på får och genetik eftersom det finns stora kunskapsluckor om får, säger Anna Johansson. Fårull är en viktig resurs som vi borde använda mycket mer. Jag tror att mer kunskap om ull gör att man lättare kan använda rätt ull till rätt saker.
Ullen från de 48 topsade tackorna kommer att samlas in när fåren klipps efter sommaren. Då kan man bedöma kvaliteten och jämföra den med tackornas DNA för att se på samband mellan gener och ull-egenskaper.
- Olika ull passar bra till olika typer av användningsområden, fortsätter Anna Johansson. Om vi vet mer om sambandet mellan DNA och ullegenskaper kan man i framtiden till exempel ta DNA-prov från fåren redan innan man klipper ullen. Då blir det lättare att sortera. Vi kan också välja får som ger ull med de önskade egenskaperna.
De kvaliteter som man ser på i första hand är förstås färg och hur tunna och långa fibrer som ullen har men så småningom också andra egenskaper som till exempel hur stark ullen är. Det finns också egenskaper som kan påverka hur lätt det är att spinna ullen.
Ullen sorteras i olika kategorier och en standard för hur man ska kunna göra det har börjat tas fram i Sverige. Hur bra ullen än blir så blir det också restull som inte kan användas för textilproduktion. Som tur är finns det användningsområden även för detta, bland annat som täckmaterial i trädgårdar eller isoleringsmaterial (som Snow Wool från Loop Factory). I projektfas 2 hoppas man kunna hitta ännu fler användningsområden.
- Det börjar det komma fler och fler lokala initiativ, och det tycker jag är jätteroligt, säger Anna Johansson. Det finns en jättestor potential när vi börjar dra nytta av ullen.
I projektfas 2 arbetar parterna med att få minskat svinn och skapa nya produkter. Man kommer också att skapa en app för handel med ull, så att fårbönder och de som vill köpa ull kunna handla direkt med varandra utan mellanhänder, och kunderna skulle kunna föra fram sina önskemål på produkter. Målet är att skapa en app som fungerar som en mellanhand mellan jordbrukssektorn och konsumenter.
- Digitaliseringen av ullmarknaden är mycket spännande och jag tycker det är väldigt roligt att kunna vara med på ett hörn. Det är viktigt att ha hela kedjan, från ull till färdig produkt som konsumenten kan köpa. Att berätta var ullen kommer från kan vara ett säljargument, för många vill köpa ull från våra svenska får istället för importerat eller syntetiskt garn.
I projektet är exemplet ull, men tanken är att testet ska bana väg även för annan småskalig verksamhet. Potentiellt finns det många konsumenter som gärna vill använda dessa råvaror men för att det ska gå saknas en process som gör handeln användarvänlig för både konsumenter och producenter.
Fotnot: Ullen kan också påverkas av miljöfaktorer, som till exempel hur näringsrik fårens föda är och om det varit ett år med torka, men detta är inte i fokus i detta projekt.
Aktörer i projektfas 1: Designern Erica Laurell, fårbonden Mats Petterson, AnnKristin Hult, Rodens Ullbruk, färgmästare Claes Hedström, Speldesigner Anton Ekberg, Anna M Johansson, forskare inom produktionsgenetik och fåravel SLU, Innovationsplattformen FBL med samarbete med Lunds universitet.
Projekttid fas 1: sep 2025-2026-01-31
Finansiärer: Jordbruksverket, EU
Projektfas 2 inleds förhoppningsvis hösten 2026.