Forntiden möter framtidens berättarteknik
I Future by Lunds arkeologiportfölj Archaeology, cultural heritage, and immersive tech undersöker DARK Lab (Laboratoriet för Digital Arkeologi), Future by Lund med museum, bibliotek och forskare med flera hur ny teknik kan göra forskningsresultat inom arkeologi och kulturarv mer tillgänglig för en bredare publik genom olika typer av berättande och digital visualisering. Utgångspunkten är att stora mängder arkeologisk kunskap finns tillgänglig i vetenskapliga publikationer, arkiv och databaser, men att denna kunskap ofta är svår för allmänheten att ta del av.
Just nu genomförs fyra olika delprojekt, där den gemensamma nämnaren är användningen av projection mapping. Projection mapping är en visningsteknik som använder specialiserad mjukvara för att projicera video och ljus på ytor som inte är plana – till exempel oregelbundna ytor eller 3D-former som byggnader och scener – och därmed förvandla statiska objekt till dynamiska optiska illusioner som kan ge engagerande upplevelser.
Ursprunget finns i ett samverkansprojekt där forskare, spelutvecklare, Lunds kommun och andra aktörer tillsammans undersökte hur arkeologiska och osteologiska forskningsresultat om Drottens kyrkoruin i Lund kan användas för att nå en bredare publik. Resultatet blev ett berättande demospel som fokuserade på en katts väg genom kyrkoruinen och kunde på så vis berätta om livet i det medeltida Lund. Forskningsresultat om en individ begravd vid kyrkan användes för att skapa reflektion kring synen på funktionsnedsättning, både i historien och i dagens samhälle.
- Vi insåg att denna typ av samarbete kring en verklig fallstudie där man samlar akademin, små och medelstora företag och olika intressenter, kan vara en drivkraft för innovation och nya former av kunskapsförmedling, berättar Paola Derudas, forskare inom arkeologi på Lunds universitet och ansvarig för portföljen på Future by Lund. (Läs mer om innovation by production)
Ur detta växte tanken fram om flera projekt där samma metodik kan användas för flera berättelser och sammanhang. Innovationen ligger inte främst i tekniken i sig, utan i hur den används för att förmedla forskning och kulturarv på ett skalbart och publikvänligt sätt. Om man till exempel använder en typ av projektion på husväggar kan resultaten visas både vid offentliga evenemang, museiutställningar och lokala kulturarrangemang.
Det första projektet i portföljen är alltså Drottens kyrkoruin. Här kombineras äldre arkeologiskt dokumentationsmaterial, osteologiska analyser och digitala 3D-modeller för att återskapa människors livsöden i det medeltida Lund. Det andra projektet fokuserar på Uppåkra, en av Skandinaviens största och rikaste järnåldersbosättningar och platsen där människor levde innan Lund grundades. Här utgör ett omfattande broderiarbete i ”Uppåkratapeten” grunden för berättandet. Broderiet skildrar vardagslivet i Uppåkra, exempelvis matlagning, hantverk och sociala aktiviteter. Genom att kombinera det traditionella konsthantverket med digital projektionsteknik kan dessa scener ges liv och förmedla berättelser om människorna bakom de arkeologiska fynden. Projektet genomförs i samverkan med Uppåkrastiftelsen, Historiska museet och de lokala brodöser i Täcklebo broderiakademi som arbetar med gobelängen.
- I materialet finns underlag för scener som kan användas för att berätta historier om människor som levde i Uppåkra och skapa den koppling mellan dåtid och nutid som vi tycker är avgörande, fortsätter Paola Derudas. Genom att skapa kontakt och engagemang får vi berättandet att fungera.
Det tredje projektet handlar om Slaget vid Lund, där Lunds kommuns arrangemang kring 350-årsminnet av slaget fungerar som en aktuell utgångspunkt. Här sammanförs flera olika kunskapskällor: arkeologiska fynd, mänskliga kvarlevor från slagfältet, museiföremål och historiska skriftliga källor. Genom att kombinera olika perspektiv kan berättelser skapas om soldaternas erfarenheter, deras utrustning, skador och vård under 1600-talet. En historisk teckning av slaget fungerar som visuell bakgrund där detaljer som soldater, hästar, kläder och vapen kan förstoras och animeras för att visa publiken olika fynd från området och ge en närmare förståelse för människorna bakom den historiska händelsen.
Det fjärde projektet skiljer sig från de övriga genom att det inte är lokalt utan knutet till Ukraina. Projektet bygger på serieteckningar skapade av konstnärer från Odessa, vilka skildrar hur vardagslivet fortsätter trots pågående krig. Seriernas huvudkaraktärer är katter inspirerade av verkliga djur på Odessa-museet. Genom projection mapping kommer berättelserna att visualiseras för nya publikgrupper, både i Lund och förhoppningsvis även internationellt.
Samtliga projekt planeras att visas genom projektion på offentliga platser i Lund, bland annat på Rådhusets fasad vid Stortorget. Samtidigt är ambitionen att produktionerna ska kunna turnera och visas i andra sammanhang, exempelvis vid Uppåkras framtida besökscenter eller på kulturinstitutioner runt om i Sverige.
Utöver de fyra pågående projekten finns bland annat planer inom portföljen att utveckla ett arbete för hur man kan visa arkeologiska utgrävningar och fynd från platser dit det av olika skäl är svårt att ta sig, och hur man skulle kunna visa arkeologiska fynd som tagits till muséer i andra länder visas i ursprungslandet.
En avgörande faktor för arbetet inom hela arkeologiportföljen är samarbetet mellan Lunds universitet, DarkLab, Humanities Lab, museer, kulturinstitutioner, kreativa företag och kommunen, vilket gör det möjligt att utveckla nya former för kunskapsspridning och publik delaktighet genom digital och immersiv teknik. Arbetet bygger också på ett samarbete kring animering som gjorts med Anibar i Kosovo.
Läs mer:
Artikel om innovationsportföljen från 2025
En del av ovanstående arbete görs genom ett nyligen startat projekt som finansieras av Sten K Johnsson Foundation.
Skånes förflutna kommer till liv genom innovativ kulturarvsutbildning