Creatives & Changemakers

Densiteten i Lunds Innovationsdistrikt

Mikael Edelstam
October 22, 2021

Det finns en rad faktorer som ökar möjligheterna att innovationer ska uppstå. Det kan vara närhet mellan olika verksamheter och inbyggda möjligheter att det uppstår oväntade möten mellan olika aktörer. Det kan också vara tillgång till idéer och talang men självklart ökar också tillgång till kapital och internationella kontakter resultatet av innovationsarbetet. Att analysera ett områdes densitet som innovationsdistrikt är ett sätt att se vilka förutsättningar som finns i området och var förbättringspotentialen finns. Här berättar Mikael Edelstam om densitet och tar samtidigt en titt på Lunds innovationsdistrikt.

Densitet är en fysikalisk term som anger ett ämnes täthet. I överförd mening är densitet bra för att diskutera en del centrala egenskaper hos innovationsdistrikt. Olika aspekter av täthet är avgörande för hur det samlade innovationsekosystemet kan prestera.

Man brukar prata om tre slags tillgångar i innovationsdistrikt (The Evolution of Innovation Districts; Julie Wagner, Bruce Katz, Thomas Osha, 2019).

• Fysiska tillgångar i form av byggnader, platser, gator, laboratorier, teknisk utrustning, testanläggningar, datorkraft och bredband, som utgör den fysiska infrastrukturen.

• Ekonomiska tillgångar i form av företag, institutioner, organisationer etc som driver verksamhet och innovationsarbete i distriktet.

• Tillgångar i form av sociala nätverk som bidrar till och utvecklar relationer och samverkan inom ett innovationsdistrikt.

Låt oss titta på Lunds Innovationsdistrikt (LID) och applicera densitet på de tre tillgångsslagen.

LIDs densitet när det gäller fysiska tillgångsslag är hög. Här finns ett stort antal avancerade anläggningar inom ett litet och väl sammanhållet område. Geografiskt är området mer samlat än i ledande städer som Berlin och Amsterdam, vilket är en tydlig fördel. Samtidigt visar forskning att ”närhet” betyder olika saker för olika verksamheter. För F&U-laboratorier inom tillverkningsindustri upplevs närhet under 400 meter/5 minuters promenad som fördelaktigt. För mjukvaruindustri är det istället ungefär 800 meter/10 minuters promenad (Gerald Carlino and others, “The Agglomeration of R&D Labs”, 2012). Närheten ökar kontakten och utbytet mellan verksamheter, vilket i sin tur ökar innovationskraften. Det spelar alltså roll var olika verksamheter lokaliseras inom LID, vilket alla bör tänka på, inte minst när området nu växer ut mot ESS och Science Village, och olika delar av Lunds universitet eller företag i området byter lokaler.

Det finns också en annan aspekt av densitet av fysiska tillgångar, en aspekt som kopplar starkt till de sociala nätverken. För de som arbetar med forskning och innovation är oväntade möten och utbyte med andra en viktig förutsättning för framgång. Hur mycket sådana möten sker påverkas av hur distriktet är utformat, hur man uppehåller sig i området, vilka mötesplatser som finns och hur man umgås, både under arbetstid och utanför arbetet.

Forskning visar att det finns stora skillnader mellan olika innovationsdistrikt – antalet, karaktären och lokaliseringen av mötesplatser påverkar idéutbyte och samverkansmöjligheter mellan människor, och därmed hur stark innovationskraften i området blir. Vid en jämförelse mellan Oklahoma City Innovation District och Kendall Square i Cambridge Massachussets, var skillnaden stor i hur många som upplevde den sortens möten med andra. Det berodde på utformningen av området. Oklahomas innovationsdistrikt är bilanpassat och har färre ”öppna” mötesplatser, medan Kendall Square är enklare att promenera i och har fler mötesplatser där olika grupper blandas.

Här finns utvecklingspotential i LID för att stärka den sortens tillgångar, öka attraktiviteten för talanger, förbättra förutsättningarna för entreprenör, och stärka innovationsekosystemets serendipitet. Inspiration finns t ex i “8 Placemaking Principles for Innovation Districts”, Nate Storring and Meg Walker 2016.

När det gäller ekonomiska tillgångsslag har LID också hög densitet. Här finns en stark blandning av stora och små företag, forskning, studier, främjarverksamheter och offentlig sektor. En svaghet för LID - liksom nästan överallt utanför storstäderna – är kapitalförsörjning. Det vore det behövligt med starkare närvaro av den finansiella sektorn, så att olika typer av kapital och finansiell kompetens kan bli en starkare integrerad del av innovationsekosystemet.

När vi går in på densiteten av sociala nätverk, blir det lite mer komplicerat. Nesta, Storbritanniens stora innovationsstiftelse har tittat på innovationsdistrikt, och konstaterar att den aspekten behöver mer fokus. För att citera Geoff Mulgan, CEO på Nesta:

“An emerging premise is that the best functioning innovation districts are ones that are more like a true collective intelligence, with rapid shared learning, helped by active flows of information, people and money.”

“We would encourage developers and city leaders to make the curation of networks and social interactions a much more prominent part of plans for innovation districts of all kinds – ensuring that new districts are built not just around shiny buildings but also around a rich culture of insight and idea-sharing.”

Man behöver tänka densitet i flera dimensioner här. Densitet av kompetenser och idéer är viktig – idéer och talang att utveckla och exploatera, potential som kan omvandlas till innovationer. Detta finns i LID, men är inte nog.

Densitet av möten och interaktion, utbytet mellan individer, erfarenheter, kompetenser och idéer är också viktigt. Detta omfattar t ex det som Global Startup Ecosystem Report kallar “Local Connectedness: A multi-variable assessment of the local community, including sense of community, relationships, and collisions between founders, investors, and experts”, men är bredare eftersom det innehåller mer än startups.

När allt mer innovation sker i utbytet mellan olika kunskapsfält och mellan olika kompetenser och förmågor behövs ett aktivt arbete för att öka LIDs densitet på det här området. Då gäller det inte bara mellan sektorer och ämnesområden som IT, life science, hållbarhet, beteendefrågor, nanotech etc. Det gäller också talanger, idéer och förmågor i skalan från att söka kunskap till att omsätta och operationalisera kunskap, d v s densitet av förmågor och kontakter från forskning till marknad. Här finns stor potential för djupare förståelse och utvecklade arbetsformer.

Ett enkelt exempel är hur Amsterdam Smart City såg till att deras huvudpartners en dag i veckan satt i samma rum och jobbade – oavsett om det var gemensamma eller egna arbetsuppgifter man höll på med. Men bara närheten ökade möjligheten att nya tankar och samarbeten skulle uppstå.

Man behöver också öka densitet av konkreta samarbeten, d v s där det faktiskt börjar bli verkstad av all den potential som är inbyggd i de övriga densitetsmåtten. Det är först här pengarna kommer i större skala, här börjar innovationerna påverka samhället, här sker implementering, här lockar vi nya aktörer till LID. Future by Lunds arbete med OPSI kring innovation portfolio management är ett sätt att arbeta med detta, men ytterligare insatser behövs.

Den sociala dimensionens betydelse bekräftas när World Economic Forum tittade på bästa sättet att skapa teknikfokuserade innovationsekosystem i städer:

”Policies need to focus more on the social dimension. Ecosystems need to be understood as a community that requires active nurturing and maintenance in order to thrive and grow. The geographic dimension seems to be a tool for the development of social connections, but it does not develop these connections by itself (something else is needed).”

Den allra sista aspekten av densitet för innovationsdistrikt man behöver titta på är densiteten av internationellt utbyte, nyckel till att ligga i framkant. Här gäller samma sak som lokalt inom LID, men lösningarna är förstås andra. Internationellt utbyte är till för att korta ner avståndet mellan idéer och människor som jobbar med innovationer. Det fysiska avståndet mellan städer kan inte kortas ner. För att förkorta avståndet behöver man lära känna varandra, träffas i verkliga livet, utveckla relationer och tillit. Därför är utbyte mellan ett antal platser avgörande för idéinflöde/utveckling inom LID. Besök på mässor med platser bygger inte den sorts relationer som minskar avståndet mellan individer och därmed avståndet mellan idéer – man bör alltså med omsorg välja vilka andra innovationsdistrikt man ska jobba långsiktigt med.

Analyser av olika aspekter av densitet är användbart för att förstå LID, och tydliggöra var det finns potential för utvecklingsinsatser för ökad densitet. Det handlar om systemutveckling som direkt eller indirekt gynnar nästan alla aktörerna i området. Det intressanta är att skapa governance-modellen för detta, och att hitta former för att finansiera arbetet.

Stora bilden är material från Amsterdam Smart City.

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar