Innovation district

Undersökningen av Lund Innovation District – 10 intressanta resultat

Caroline Wendt
February 2, 2024

Under hösten 2023 genomförde Future by Lund en undersökning av Lund Innovation District. Intervjuerna analyserades med hjälp av lundabolaget Parlametrics AI-baserade metod, som gör det möjligt att gruppera öppna svar. Undersökningen visade att många av deltagarna tycker att Lunds klimat för att främja innovation och entreprenörskap är bra, att många ser samarbete som viktigt för innovationsprocessen och att de också ser innovationsdistriktet som jämställt. I materialet går det också att hitta områden att utveckla – som platser som gynnar samarbete och möjlighet till finansiering. Utifrån materialet har vi valt ut 10 punkter att fundera mer på.

Undersökningen om Lund Innovation District är ett försök förstå människorna i området och hur de ser på innovationsdistriktet.

- Vi har bra information kring hårda fakta som bolagens antal anställda och omsättning men saknas ofta beskrivning på individuell nivå. Vi vill skapa mer kvalitativ information om hur man upplever området och hur det skulle kunna utvecklas, säger Peter Kisch, verksamhetsledare på Future by Lund.

Parlametric är ett företag som använder sig av AI-baserad teknologi för att genomföra undersökningar. Det som gör Parlametrics metod unik är att respondenterna inte får välja mellan fördefinierade alternativ utan istället formulerar sina egna åsikter på ett spontant och fritt sätt. Genom att intervjua respondenterna och analysera deras fritextsvar kan Parlametric kontextualisera svaren och kategorisera dem i kluster, vilket gör det enkelt att förstå de viktigaste resultaten.

Undersökningen handlade alltså om det geografiska området Lund Innovation District. Området är inte helt tydligt avgränsat och begreppet har först nyligen börjat användas.

Bild från Parlametrics undersökning.

Mellan september och november 2023 samlades drygt 500 svar in. Fördelningen av svar från män och kvinnor (263 män, 242 kvinnor, 3 annat) var relativt jämnt. I åldersfördelningen var det fler svar avgivna i gruppen mellan 18 och 24 år (44 % för 18-24, 16,4% för 25-24, 11,4% för 35-44, 14,1% för 45-54, 11,4 % för 55-64, 2,2% för 65-75 och 0,6% för 75+). 75 svar var på engelska och 436 på svenska.

- Det tyder på att vi fått in fler svar från studenter, säger Peter Kisch. Med tanke på att studenter är en väldigt stor grupp i Lund och att de dessutom förhoppningsvis är de som kommer att arbeta i innovationsdistriktet tycker vi att det är en fördel att det var många studenter som deltog.

Vad visade då undersökningen? Vissa svar är väldigt tydliga, medan andra kan betraktas mer som indikationer.

Mycket är positivt!

1. Det tydligaste resultatet är att undersökningen pekar på att Lunds klimat för att främja innovation och entreprenörskap är bra. De positiva svaren dominerar stort. Drygt var tredje nämner i sina öppna svar att de tycker att Lund står för stark innovation och kreativitet och nästan lika många (28,3%) tycker helt enkelt att det är bra i Lund. Andra ofta avgivna svar är ”Främjar samarbete och kunskapsutbyte”, ”Erbjuder tillgänglighet och god infrastruktur” och ”Stort utbud av möjligheter” (alla dessa tre kategorier ligger mellan 14 och 18 %). Var tjugonde tillfrågad svarar att de inte vet. När frågan handlar om Lund som mötesplats för innovation, utveckling och entreprenörskap tillkommer ”Ligger i framkant av utvecklingen” (8,4%) ”Erbjuder många möjligheter” (7,9%) och ”Bra som mötesplats ”6,3%)  

2. Samarbete är väldigt högt rankat i de avgivna svaren. På frågan ”Vilka faktorer anser du vara mest betydelsefulla för att stimulera och stödja innovationsprocesser?” handlar över hälften av svaren om samarbete och relationer. De vanligast förekommande svaren är Samarbete (29,4%), Tillgång till kapital (19,4%), Närhet till akademin (16%) Möten med andra människor (12,5) och Gemensamma forum (11,4%). Var fjärde svar hamnar i kategorin Innovationskultur och mångfald och där är de vanligaste svaren Tvärvetenskaplighet (17%), Events och arrangemang (17%) och Främja nätverkande (17%).

3. Mellanrumsarbete värdesätts. På frågan ”Vad tror du behövs för att underlätta samarbeten och externa partnerskap” är vanligaste svaren ”Nätverkande (20%), Samverkan (11,7%) Finansiering (9,2%). Andra svar är bland andra ”Marknadsföring”, ” Kommunikationsvana”, ”Gemensamma mål”, ”Fler samarbeten”, ”Öppenhet”, ”Fler seminarier/workshops”, ”Fler publika möten”, ”Interaktion och samarbete”, ”Fler evenemang”, ”Mellanrumsaktörer”, ”Prestigelöst arbete”. Många svar pekar mot ett behov av en gemensam koordinering, och att ett mellanrumsarbete och en facilitering av innovationsdistriktet är viktig.

4. Närhet, mötesplatser och kompetens bygger platskvalitet. Platsens betydelse för innovation och entreprenörskap analyseras genom frågan ”Vilka plastkvaliteter anser du vara mest avgörande för att attrahera och utveckla innovativa företag och entreprenörer?”. Svaren kan grupperas i hårda värden, till exempel ”Tillgång till utbildning och forskning”, ”Närhet”, Tillgängliga mötesplatser”, ”Välgenomtänkt infrastruktur”, ”Nätverkstillfällen”, ”Rätt kompetens”, ”Tillgång till fler lokaler” och mjuka värden som ”Inspirerande och vackra miljöer” ”Möjlighet till samarbeten”, ”Mer grönområden” och ”Inslag av kultur”. Betydligt fler ger svar som hamnar inom ramen för ”Hårda värden”.

5. Universitetet en viktig faktor. Vikten av tillgång till utbildning, närhet och andra kopplingar till universitetet syns tvärs igenom i undersökningen i svar som ”Erbjuder bred och djup kunskap”, ”Tillgång till utbildning och forskning”, ”Närhet till akademin” - ändå kanske man kunde förväntat sig att resultatet skulle vara ännu tydligare. Att universitetet är grundplattan för innovationsdistriktet är kanske ibland så självklart för många att man glömmer att nämna det.

- Lunds universitet är såklart en extremt viktig tillgång för Lund, menar Peter Kisch. Det kan därför vara viktigt att vi frågar oss om vi har vi tillräckligt många kontaktytor mellan universitetet och omgivning för att skapa maximal nytta.

6. Ett inkluderande innovationsdistrikt. När man jämför de svar som avgivits av män respektive kvinnor så skiljer de sig inte mycket åt på en övergripande nivå, vilket är mycket glädjande eftersom det indikerar ett jämställt innovationsdistrikt. Både män och kvinnor är positiva till Lund som mötesplats. Om man tittar på detaljnivå är det något färre kvinnor nämner att de upplever Lund som en innovativ och kreativ plats, medan något fler anser att Lund ligger i framkant inom utveckling. Vad gäller faktorer som skulle underlätta samarbeten och externa partnerskap kan det vara viktigt att se på om fler kvinnor efterlyser mer finansiering – men det är istället 9,5 % av männen mot 6,2 % av kvinnorna som nämner möjlighet till finansiering som en faktor som skulle underlätta. Där lyfter kvinnorna i högre utsträckning istället ”God kommunikationsvana” och ”Bli bättre på att marknadsföra sig”. I stort sett finns likheterna i avgivna svar även om man ser på organisationerna storlek och på fördelningen över ålder – med ett undantag som du kan läsa om nedan.

Några intressanta frågeställningar

7. Vad gynnar ett ökat samarbete? I undersökningen rankas samarbete (som tidigare nämnts) väldigt högt, av både män och kvinnor och i alla åldrar. Men när man ser på svaren som handlar om vilka platskvaliteteter som är avgörande för att attrahera och utveckla innovativa företag och entreprenörer är överraskande få (1,2 %) som nämner just ”Co-working”. Tillgängliga mötesplatser nämns dock av 8,2% och ”Fler restauranger” av 5,7%. Hur många och vilken sorts platser som kan gynna samarbete kan alltså behöva analyseras.  

8. Hur kan vi jobba med finansiering? Undersökningen visade att en grupp ser tillgång till kapital som en nyckelfaktor för innovationsprocesser. När vi ser på finansiering utifrån hur stora bolag intervjupersonerna är anställda på kan man se en trendens att de allra minsta bolagen och de största är mer nöjda med finansieringen medan de som befinner sig i en uppskalningsfas, dvs de med 11-29 och 30-99 anställda ser ett större behov av kapital. Det här kan stämma med det som ofta sägs att det finns projektpengar för startups men att finansieringsfrågan sedan blir tuffare. Det här är en indikation att Lund är bättre på offentligt kapital än på privat.

9. ”Det finns mer potential” - men hur plockar vi fram den? När de tillfrågade uppmanas att beskriva sin upplevelse av Lund som mötesplats för innovation, utveckling och entreprenörskap är de vanligast förekommande negativa svaren ”Svårtillgängligt och inte inkluderande” (5,1%), ”Akademiskt” (kan vara både positivt och negativt svar 5,3%) ”Finns mer potential” (3,3%) och problem med samarbetet mellan aktörer (1%). Det är inga stora grupper men kan ändå ge en fingervisning av ett område att jobba med.

10. Efter studierna sjunker nöjdheten - varför? Gruppen mellan 18 och 24 år verkar generellt mycket nöjda med Lund i undersökningen. Därefter går det att utläsa en nedgång för åldersgrupperna 25 till 34 år och 35 till 44 år. Det här är ju inte så konstigt med tanke på att Lund är en stad som i mycket bygger på studentlivet, medan det efter studenttiden kan vara en svårighet att se vilka arenor som finns att verka på. Kanske kan det vara viktigt för Lund att tänka på hur man får människor att stanna i staden efter studierna, speciellt med tanke på vad de nyutbildade kan bidra med i form av kompetens och innovationsförmåga.

Peter Kisch.

Övriga slutsatser

För Future by Lund var det intressant att prova arbetssättet med en AI-analyserad undersökning. Resultatet föll väl ut och kan nu vara basen att utgå från för att göra en djupdykning i olika frågeställningar, eventuellt genom ytterligare intervjuer.

För många som deltog i undersökningen var Lund Innovation District ett obekant begrepp. Men när man väl valde att delta i undersökningen var man ofta väldigt dedikerad till att svara utförligt. Det visar den höga kvaliteten hos de avgivna svaren.

Future by Lunds intervjuare observerade ett stort engagemang från internationella studenter för projektet och Future by Lund.

Om undersökningen

Undersökningen har utförts med öppen ansats där respondenterna helt fritt har svarat i text på de öppna frågorna. Svaren analyseras sedan med Parlametrics mjukvara för narrativ analys med hjälp av metoden NLP (Natural Language Processing) vilket är en teknik som används för att analysera och tolka mänskligt språk genom att extrahera meningar, ord och grammatiska strukturer från text. Metoden används för att hämta information från text och konvertera den till numeriska data. Parlametric använder sig av olika språkmodeller i syfte att ge tillförlitliga resultat. NLP skapar förutsättningar för att nyanserat spegla respondenternas faktiska åsikter.

Ungefär en gång i månaden kommer det att arrangeras fler Lund Innovation District Talks. Om du vill att vi skickar inbjudningar till kommande evenemang till dig skicka ett meddelande till info@futurebylund.se

Hur jobbar Lund med innovationsdistriktet? Lunds universitet och Lunds kommun har gett Future by Lund med partners i uppdrag att katalysera arbetet med att samskapa Lund som internationellt innovationsdistrikt. Arbetet görs bland annat för att vi i Lund tillsammans ska öka kapaciteten att lösa komplexa och delade utmaningar. Arbetet utgår från en styrgrupp som består av Anders Almgren, Lunds kommunstyrelses ordförande, Pia Kinhult, ESS och Kristina Eneroth, vicerektor på Lunds universitet.

Material om redan genomförda samtal

18 oktober 2023 Starten av arbetet med Lund Innovation District

15 november 2023 Stora bolags bidrag till Lund Innovation District och Lab och andra infrastrukturers bidrag till LID

11 januari 2024 “Nytårskur”, resultat av AI-analyserad intervju, paneldebatt och utvecklingen av centrala LID

Fler texter

Länk till hemsidan om Lund Innovation District

GIID analyserar hur lyckade innovationsdistrikt organiseras

Hur organiseras arbetet med innovationsdistrikt i Lund?

Lund i internationellt samarbete för utveckling av innovationsdistrikt

Related videos to category:
Innovation district
No items found.
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar