Från visioner till verklig omställning av Europas mode- och textilindustri
Moderatorn Emma Samsioe på Institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet inledde med att lyfta textilbranschens utmaningar och möjligheter i Europa. Det handlar om överkonsumtion och överproduktion av kläder, men också om EU:s regulationer och direktiv: Extended Producers Responsibility (EPR), Digital product passport (DPP) samt förbud mot Greenwashing och mot att producenter förstör osålda kläder. Samtidigt jobbar organisationer för att öka hållbarheten genom nya affärsmodeller, ny och mer hållbar design och nya hållbara konsumtionsmönster.
Mariangela Lavanga och Young Kim, båda från Erasmus University Rotterdam (Nederländerna), pratade om platsens roll i att främja cirkularitet inom mode- och textilindustrin, och varför städer behöver gå från att vara enbart konsumtionsutrymmen till produktiva. Särskilt har de kartlagt olika kluster inom mode- och textilindustrin i Nederländerna som en del av Horizon Europe-projektet FABRIX – Främjande av lokala, vackra och hållbart designade regenerativa textil- och klädekosystem – som handlar om att ompröva relationerna mellan modeindustrin och städer och hur man kan omfördela de lokala aktörerna i modekedjan för att skapa starkare ekosystem för cirkularitet.
Lavanga och Kim har undersökt var olika aktörer i textil- och modevärdekedjan är etablerade för att hitta mönster i olika geografiska områden men också för att jämföra området med den nationella bilden och se trender över tid. Genom att veta var olika initiativ finns går det att förbättra lokala leverantörskedjor och ekosystem genom att komplettera med det som ekosystemet behöver, till exempel facilatorer.
Charlotte Lorentz Hjorth på Lunds universitet och Future by Lund presenterade arbetet inom ekip, som är en europeisk policyplattform utformad för att stärka utvecklingen av innovationskapacitet i ekosystem, med särskilt fokus på de Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). Arbetet startades 2023 och partners från hela Europa utvecklar på uppdrag av EU-kommissionen policyrekommendationer för att främja innovation inom KKN.
- Vi behöver bland annat förändra hur ekosystem stödjer denna sektor. Ett sätt är att utveckla hur man kan stödja partnerskap mellan flera grupper eller ”svärmar” av företag istället för fokus på ”unicorns”, sa Charlotte Lorentz Hjorth, som är konsortieledare för ekip. I ekip arbetar vi med att ta fram rekommendationer för hur de så kallade byggklossarna som ett innovationsekosystem innehåller kan utvecklas. Läs om ekip samt om ”svärmen” .
En annan central fråga under symposiet var transparens – och hur den kan uppnås. Lars Mattiasson från Future by Lund lyfte fram Digital Product Passports (DPP) som ett verktyg för att synliggöra produkters hela livscykel, och därmed skapa möjligheter för en ökad hållbarhet. Med hjälp av digitala produktpass kan information om material, produktion och miljöpåverkan bli tillgänglig för både företag och konsumenter. Läs mer här! Ett viktigt inslag i detta är att få branschen att se att DPP inte är statisk information utan något som förändras – och att den information som finns i olika steg av en produkts resa kan vara olika tillgänglig beroende på vilken aktör man är.
Hållbarhet och rättvisa inom modeindustrin står i centrum för Mariko Takedomi Karlsson pågående projekt Breaking with business as usual på Lunds universitet. I projektet undersöks svensk modeindustri med produktion i Bangladesh. Miljöförstöring och ohållbara arbetsvillkor är modeindustrins värsta konsekvenser, och i det här arbetet undersöks arbetarnas villkor i Bangladesh. En ambition att sätta ett mänskligt perspektiv på klimatomställningen. Projektet ska bland annat resultera i en handbok för en rättvis omställning inom modeindustrin med verktyg och metoder för företag för att nå målen, men man kommer också att hålla workshops med svenska modeföretag. Projektet genomförs i samarbete med Fair Action och Swedwatch, och finansieras av Formas.
Länk till Lunds universitets forskningsportal.
Ingrid Haugsrud från Oslo Metropolitan University och Reka Tölg, Lunds universitet, presenterade CARE-projektet där man undersökt klädkonsumtion i hundra europeiska hushåll. CARE-projektet handlar främst om att förändra konsumenternas praktiker, det vill säga de vardagliga vanor, rutiner och handlingar som styr hur människor köper, använder och gör sig av med varor och tjänster. Fokus ligger alltså inte så mycket på attityder/inställningar, utan snarare på vad konsumenter faktiskt gör i praktiken. Några saker som projektet ser på att se hur man kan få konsumenterna att se sin garderob som tillräcklig men också genom att öka kompetensen för hur man vårdar sina kläder och öka intresset för att återanvända kläder. På så vis kan man integrera hållbar konsumtion i människors vardagsliv.
Konsumentens roll stod i centrum i forskaren Katherine Duffys undersökning av appen SYW. Forskningen visar att digitala verktyg kan påverka hur människor relaterar till sina kläder – hur ofta de används, hur de värderas och hur länge de behålls. Genom att synliggöra användning och skapa nya beteendemönster kan appar som SYW bidra till mer hållbara konsumtionspraktiker. Läs mer här. Duffy, Katherine , Shaw, Deirdre and Kourda, Hasna (2026) Accelerating change to decelerate consumption: customer value propositions for a sustainability start-up. European Journal of Marketing, 60(4), pp. 1028-1039. (doi: 10.1108/EJM-04-2024-0315)
The Closet är en startup från Lund som är ett lokalt initiativ för att skapa större intresse för att låna ut och att hyra kläder. Projektet Fashioning AI utforskar hur artificiell intelligens påverkar modebranschen och dess designprocesser. Forskarna Despina Christoforidou och Magdalena Petersson McIntyre ser att AI kan antas förstärka rådande ideal och att ofta gör valet av utseende på de mänskliga modellerna så att det blir mindre inkluderande. Läs mer här!
Symposiet Rethinking Europes clothing sector arrangerades av Emma Samsioe vid Institutionen för tjänstevetenskap med finansiering från Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, i samarbete med tre Horizon Europe-finansierade projekt (CARE, FABRIX och ekip) och startups.