Riskhantering i fastighets-branschen kan gynna en hållbar omställning
De senaste åren har en kombination av pandemieffekter, krig, klimatförändringar och strukturella beroenden påverkat energisystemen och det har det blivit tydligt att ett energiberoende, speciellt av gas och andra fossila bränslen, är en risk. Allt fler, till exempel både länder och fastighetsutvecklare, funderar över om de vill ha den här riskexponeringen.
- Riskexponeringen kommer att driva omställningen, menar Niklas Johansson, Senior Affärsutvecklare på E.ON. Riskexponering och energisäkerhet har gått fram som starka drivkrafter för investerare i fastigheter eftersom dessa hot ligger närmare i tiden än klimathotet.
Niklas Johansson menar att det numera ofta är fastighetsbolagen som driver på utvecklingen inom bland annat energiområdet eftersom de insett att om de ska få en så lönsam produkt/fastighet som möjligt måste man låsa upp fler värden. Ett sätt är att sänka klimatavtrycket som fastigheten gör.
- Fastighetsbolagen är proffs på risker som uppstår när man bygger nytt vad gäller till exempel byggnader och materialpriser men har haft svårare att hantera risker kopplade till energi, fortsätter Niklas Johansson.
Nu kan riskhantering och hållbarhet gå hand i hand.
- Just nu är det en väldigt bra affär att minska sin energiförbrukning och ta bort koldioxidutsläpp. Det är starka regleringar på väg ut från EU som gör att energi-ineffektiva byggnader skulle kunna få näringsförbud och bli strandade tillgångar. Även om detta i realiteten kan nyanseras på sikt vill investerare inte ta den risken.
Hur räknar man då på risk? Niklas Johansson tar en översiktlig beräkning på Silvertown i London som exempel. Det här är ett område där E.ON redan startat implementeringen av sin energiinnovation ectogrid™.
- Området i London var tidigare 100 % exponerade mot gasindustrin vilket ger 100 % risk. Genom ectogrid™ minskar vi utsläppen med upp till 88 % för området och kan driva ner energiexponeringen med cirka 75%. Området kommer då att vara bara 25 % exponerat mot elmarknaden i stället för 100 % mot gasmarknaden.
På elmarknaden finns energi från många källor med olika koldioxidavtryck, så i den 25-procentiga exponeringen mot elmarknaden används också hållbara källor, vilket inte är fallet på gasmarknaden.
E.ON och deras ectogrid™ är en av de lösningar som kan öka energisäkerheten och minska klimatavtrycket i fastigheter och stadsdelar. Deras energiinnovation handlar kort om att ta hand om lågtempererad värme och kyla och dra nytta av dem i ett system där enheterna balanseras mot varandra. Värmen och kylan kan fördelas mellan fastigheter av olika karaktär och med olika energibehov. (Läs mer om ectorgrid™ i vår artikel)
- Vi fick FN:s pris på COP 28 i Dubai bland annat för att vi byggt energisystemet skalbart, berättar Niklas Johansson på E.ON. Vår digitala plattform är molnbaserad och kan användas till alla projekt. Nu har vi flera hundra byggnader uppkopplade och ju fler desto bättre blir AI-modellerna.
E.ON har i sitt ectogrid™ system hittat ett sätt att sammanföra standardprodukter som till exempel plaströr och värmepumpar till ett kraftfullt och patenterat system som styrs av en avancerad mjukvara.
- Med vårt system kan länder som inte är så vana vid fjärrvärme och fjärrkyla hoppa rakt in i femte generationens fjärrvärme, avslutar Niklas Johansson. Vi ser att vi kan hjälpa till att ta bort den risk som fastigheter med för mycket koldioxidavtryck innebär!
Future by Lund är involverade i nästa generations fjärrvärmeutveckling
Sverige är ett av de ledande länderna inom utvecklingen av nästa generations fjärrvärmenät. I Lund och Malmö finns flera konkreta exempel på sammanbyggda och moderna energisystem bland Future By Lunds medlemmar:
Medicon Village, Lund: Världens första storskaliga ectogrid™ -system. Här kopplas cirka 15 byggnader med olika behov ihop så att de kan dela energi med varandra och med närliggande bostäder. E.ON:s ectogrid™ räknas som femte generationens fjärrvärme (5GDH) som innebär att en avancerad, lågtempererad teknik integrerar värme- och kylbehov i samma system. Genom att använda mycket låga temperaturer och decentraliserade värmepumpar kan byggnaders överskottsvärme delas och återanvändas, vilket minskar energiförluster och möjliggör en mer hållbar energiförsörjning.
Embassy of Sharing, Malmö: Granitor anlägger ett nytt område i stadsdelen Hyllie med sju byggnader som delar värme och kyla via ett system baserat på geotermi och värmepumpar.
Brunnshög, Lund (Kraftringen): I Lund finns ett utbrett lågtempererat fjärrvärmenät som återvinner spillvärme (30–50 °C) från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Xplorion är LKF:s passivhusprojekt som är en del av nätet. Där använder man en värmepump för att lokalt höja temperaturen på inkommande lågtempererad fjärrvärme.