Ideas for Society

Fem år av kloka förberedelser för ESS

Caroline Wendt
February 21, 2022

‍I december 2021 var Skanska klara med byggnaderna på ESS – men den operativa starten flyttas ändå från 2025 till 2027 eftersom pandemin har försenat arbetet med instrumenten. Pia Kinhult, head of Host states relations på ESS, ser ändå vissa fördelar med att ha fem år till förberedelser, bland annat för att göra fler medvetna och kunniga om vilken nytta ESS kan göra inom deras område. En viktig del är att förbereda Life Science-området för att arbeta med den nya neutronkällan.

ESS, European Spallation Source, är konstruerad för att bli världens mest kraftfulla neutronkälla. Uppbyggnaden av ESS i Lund påbörjades 2014 och planeras vara i drift 2027.

− Pandemin har gjort oss två år försenade. Hela ESS byggs av ett fyrtiotal partners runt hela Europa och sedan förs de samman här. Vi är väldigt beroende av vad som händer i Europa, och olika lockdowns under de senaste två åren har påverkat. Det hade förstås varit roligare att starta om tre år men nu har vi istället fem år för förberedelsearbete. Då gäller det att vi använder tiden på ett klokt sätt, säger Pia Kinhult.

Pia Kinhult. Foto: ESS

En viktig del i förarbetet är att se till att de aktörer som i framtiden kan vara användare av ESS får nödvändiga kunskaper. Vad behöver Lunds övriga aktörer veta om ESS?

− Det är rätt mycket. Man behöver förstå hur den här typen av infrastruktur fungerar, men rätt många har redan kunskap eftersom vi har MAX IV. När det gäller en viss typ av frågor fungerar MAX IV och ESS på liknande sätt, vi är i samma värld och vi har ungefär samma tillgänglighetssystem och användningsområden. Det är stegen innan man gör experiment som är det svåra och komplicerade och det är där man behöver tänka till.

När ska forskarna komma till ESS och när ska de välja MAX IV?

− Oftast är läget att du behöver båda bilderna, ESS och MAX IV kan visa olika saker och ger kompletterande bilder. Men en populärvetenskaplig förklaring är att neutronerna som används på ESS är ”snälla, smarta och snabba”. Med det menas att de är snälla för att de inte påverkar testmaterialet speciellt mycket, de är smarta så att de kan se skillnader i samma material och de är snabba i betydelsen att de ger högupplösta bilder och analyserna kan göras i realtid så att du kan få med tidsaspekten i analysen. I täta och tjocka material, t ex metall, kan ESS ge en bra bild medan MAX IV kanske ger en svart bild. Med neutroner kan man också se igenom vätska. En annan fördel är att neutroner inte är laddade, vilket ger möjlighet att visa magnetism.

Har kan övriga Lund förbereda sig för ESS?

− Det är en svår fråga. Det finns förstås många saker att göra men en är att se till att det finns breda plattformar där vi möts och har en bra dialog. Det är när vi träffas och pratas vid i bredare kretsar som vi inte tappar bort kunskap. Någon behöver ta ansvar för att erbjuda den plattformen och de mötesplatserna i olika konstellationer. Det finns redan några naturliga. Future by Lund har varit en där vi har diskuterat vissa frågor och LINXS en annan. Grand hotells årliga middag för centrala personer i Lund är en jättebra nätverksplats men det behövs att vi träffas oftare.

Finns det något som är speciellt med att arbeta i Lund?

− Lund är mycket likt andra städer med stora infrastrukturanläggningar och stora universitet. Om man jämför med kraftområden i Norden, som Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors och Oslo, är Lund helt ensam om att ha dessa förutsättningar. I vissa frågor skulle Lund behöva vara mer allierad med Malmö. Ur ett internationellt perspektiv är det samma punkt på jordens yta. Vi skulle bli starkare i vissa lägen och vissa frågor, eftersom vi skulle få mer kritisk massa på en internationell arena.

Du är ju delaktig i många verksamheter i Lund – både som ordförande på LTH och medlem i styrelsen i SmiLe och Medicon Village innovation. Vad betyder dina engagemang för ditt arbete?

− Det har blivit mycket Life Science, och det var ingen tydlig plan från början. ESS som forskningsinfrastrukturer kommer att kunna göra stor skillnad inom Life Science men det är en krånglig väg och mycket att göra innan man är där. Det är det som drivit mig dit, för det behövs en större insats än till exempel inom traditionella fysik- och materialområden där arbetet på ESS är mer känt och lättillgängligt.

Vad är extra viktigt för ESS att jobba med för att förbereda en lyckad start?

− Life Science är ett väldigt brett område som är en styrkeposition för södra Sverige tillsammans med Öresund med Lund som ett av flera centrum. Inom Life science finns inte så bred och stor kunskap om att använda neutroner. Det ska ESS ändra på, men inom life science behöver man börja diskutera dessa frågor nu för att hinna ta många steg innan man är framme vid instrumenten på ESS.

− Ett exempel på hur vi kan jobba är hur Hamburg i samband med DESY (accelerator med röntgenljus) lyckats locka dit en hel del aktörer som skapar förberedande miljöer för att eventuella användare ska kunna se om de kan dra nytta av den komplicerade miljön och i så fall förbereda hur de ska sätta upp arbetet på ett bra sätt. Det behövs aktörer som hjälper till med de tidiga steg som man inte gör på anläggningarna. Många av dessa aktörer finns internationellt, men också några i Sverige. En del laboratorier finns redan på plats i Lund men vi behöver kartlägga vad som behövs för att bli medvetna om vad som behöver lockas till Lund.

När ESS slår upp portarna 2027 kommer det att finnas 15 vetenskapsinstrument för olika typer av tekniker inom många kända vetenskapliga områden. För instrument 16 till 22 finns än så länge ingen beslutad och finansierad plan, men den kan innebära att det även blir instrument för till exempel partikelfysik. Här har Vetenskapsrådet förberett med en utlysning.

− Vi ska känna en enorm stolthet över och klokskap i att man tagit besluten till dessa investeringar, avslutar Pia Kinhult. Behovet av att samla stora mängder data för att lösa våra stora samhällsutmaningar blir bara större och större oavsett forskningsområden. Här är två maskiner som tillsammans med våra fantastiska lärosäten och vår duktiga industri kan vara en viktig del i att hitta lösningar. Det är definitivt en fördel att ha dessa aktörer med sig och att de finns i närheten!

Fler viktiga samarbetsprojekt

Det finns en rad exempel på hur ESS jobbar i flera forum och samarbeten för att skapa en förberedelse inför den operativa starten 2027.

I projektet MAXESS Industry Arena arbetar ESS med MAX IV och Science Village Scandinavia för att få med industrin. En gemensam webbportal byggdes för att öka kunskapen kring arenorna. Även den som inte är expert på området ska kunna gå in och få kunskap om vad anläggningarna MAX IV och ESS kan göra. Här finns också beskrivningar av plattformar och projekt inom området och vilka aktörer som finns i ekosystemet i första hand nationellt, men även internationellt.

För att göra en utökning av MAXESS görs också ett projekt tillsammans med inkubatorn SmiLe för att presentera konkreta case. Detta ska på ett tydligt sätt visa vad SME kan göra med hjälp av tekniken.

SciLifeLab, Science for Life Laboratory, är en institution för utveckling av molekylär biovetenskap i Sverige, finansierad av den svenska regeringen. Scilifelab driver projekt för att öka kunskap och tillgänglighet för life scienceindustrin. Samarbetet är ganska nytt med en nod i Stockholm och Uppsala och en i nod i Lund.

ESS, MAX IV och SciLife lab driver projektet InfraLife tillsammans med LIF och SwedenBIO för att öka kunskapen och tillgängligheten för infrastrukturerna för industrin.

Halosprojektet har ESS; MAX IV och DESY i Hamburg, European XFEL i Schenefeld i fokus. Det är ett nätverk som bygger upp ett samarbete mellan anläggningarna med olika tekniker i Öresundsområdet och Hamburgområdet för att visa bredden och för att man ska kunna se när man ska använda vilken teknik. Pia Kinhult beskriver projektet som väldigt framgångsrikt i att bygga nätverk. Projektet avslutas i år.

Organisationer på plats

För att maximera svensk nytta av de båda anläggningarna ESS och MAX IV har regeringen gett Vinnova och Vetenskapsrådet i uppdrag att etablera ett gemensamt kansli. ESS/MAX IV-kansliet ska bidra med en helhetssyn och att samordna nationella insatser.

LINXS är ett studieinstitut vars uppdrag är att främja vetenskap och utbildning med fokus på användning av neutroner och röntgenstrålar. LINXS arbetar för att bli kärna för nationell och internationell vetenskaplig verksamhet i Science Village Scandinavia belägen mellan MAX IV och ESS. Svenska LINXS utvecklar ett nationellt kompetenscentrum, forskningsnätverksnav och tankesmedja för utbildning av framtida generationer av neutronkällor och synkrotronanvändare.

Foto: Stora bilden Perry Nordeng/ESS

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar