Creatives & Changemakers

Här blir våra gamla kläder råvara för industrin

Caroline Wendt
March 8, 2022

Varje år deponeras eller förbränns flera miljoner ton textilavfall inom EU, och bara en liten andel av alla nya textilier i Sverige materialåtervinns. Nu har världens första automatiska storskaliga textilsorteringsmaskin Siptex byggts hos Sysav i Malmö. En effektiv sortering gör att det går att skapa avsättning för använd textil på en marknad i den geografiska närheten, vilket innebär att ett återvinningssystem för textil har skapats. Anläggningen får en kapacitet att ta hand om runt 25 000 ton textil om året – och målet är att anläggningen ska få efterföljare på fler platser.

I anläggningen på Bjurögatan i norra Malmö kommer en truck fullastad med insamlade textilier och tippar av materialet i ena änden av den stora textilsorteringsanläggningen Siptex. Strumpor, byxor och lakan i olika färger sprids ut och far iväg på långa band. Med hjälp av nära-infrarött ljus sorteras textil efter fibersammansättning och textilen blåses blixtsnabbt till rätt plats med tryckluft. Till sist pressas textilen ihop till stora balar och märks upp. Vinnova har varit med och finansierat den nya anläggningen, som gör det möjligt att hantera och sortera stora flöden och producera textilfraktioner som är anpassade för olika kunder och deras återvinningsprocesser.

Under de senaste åren har textil- och modebranschens klimatpåverkan uppmärksammats allt mer. Det handlar om att produktionen av kläder måste bli renare, om att textilkonsumtionen behöver minska och att textil ska kunna återvinnas. Klädinsamlingar finns redan på många svenska återvinningscentraler, och sköts oftast av olika biståndsorganisationer som säljer användbara kläder vidare. Men återvinningen skulle kunna göras mycket effektivare. Därför har en ny typ av insamlingskärl dykt upp, till att börja med på återvinningscentralerna på Gastelyckan i Lund och i Bunkeflo och Norra hamnen i Malmö. I dessa kärl tas alla textilier emot, även trasiga. Det material som inte kan säljas via biståndsorganisationer körs till anläggningen i Malmö för att sorteras i fraktioner som marknaden efterfrågar. En effektiv textilsorteringsanläggning som Siptex gör att textilen kan komma till användning igen.  

Stefan Poldrugac, affärsutvecklare på Sysav.

Siptex står för ”Svensk innovationsplattform för textilsortering” och är från början ett projekt finansierat av Vinnova. Målet för projektet var att skapa den länk som har saknats mellan textilinsamling och en högkvalitativ textilåtervinning. Där har sorteringen varit en flaskhals. Det är IVL Svenska Miljöinstitutet som har varit i ledning för projektet och arbetet har genomförts tillsammans med ett brett konsortium med svenska modebolag, forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil. Snart avslutas projektet. Sysav har redan tagit över hela driften av anläggningen, som man också investerat 45 miljoner i.

−Sysav målsättning är att skapa världen mest hållbara region, säger Stefan Poldrugac, affärsutvecklare på Sysav. Jag är glad att jobba för bolag som faktiskt strävar efter detta och som investerar för att kunna göra det. Det har man gjort med råge med Siptex.

− Vi på Sysav har ett uppdrag att ligga i framkant och utveckla nya metoder. Vi ska utveckla den cirkulära delen av vår hantering så att mer kan återvinnas istället för att förbrännas, berättar Anna Vilén, kommunikatör. Själv brinner jag lite extra för återvinning av textilier.

Resan mot en egen textilsorteringsanläggning startade för Sysavs del med att man gick med i forskningsprojektet under 2015. Arbetet utvecklades väl och 2019 tog Sysavs ett styrelsebeslut att bygga anläggningen. Invigningen var i november 2020 och ett år senare tog alltså Sysav över anläggningen.

Tekniken att sortera med nära-infrarött ljus har tidigare använts för att sortera andra material, till exempel plast och papper. I projektet startades först en liten pilotanläggning i Avesta för att prova om tekniken kunde fungera för textil. Det visade sig vara mycket lyckat, och den större anläggningen i Malmö kunde byggas.

− Anläggningen i Malmö har fungerat sedan starten, berättar Anna Vilén. Vi har kunnat fokusera på hur vi ska ställa in maskinen för att sortera på bästa sätt.

Parallellt med att bygga anläggningen och få sorteringen att fungera har man i projektet också haft stor fokus på att bygga upp marknaden för både inkommande och utgående flöden.

− Det vi jobbar med mest just nu är att få ner textiler genom alla led till Siptex, säger Stefan Poldrugac. Vårt mål är att textilen ska stanna i vårt system så att den inte kommer på villovägar.

Sysav har velat hålla sina marknadssamarbeten för de återvunna produkterna inom Europa, både för att minska transporterna och för att man säkert ska veta var materialet hamnar. Flera stora bolag är med och använder produkten som fått namnet Refab – en förkortning för Renewable faboulus fabric.

− Av textilen skapar vi sju produkter som täcker allt som kommer in med syftet att återvinnas, fortsätter Stefan Poldrugac. Vi jobbar aktivt med 30 utgående kunder och försöker hitta bästa möjliga värde för varje fibertyp.  Vi har kommit längst med materialet med bomull där det finns en redan etablerad marknad. Där är vår högsta renhetsgrad 95 %. Vi har också blandningar mellan bomull och polyester, mellan polyester och akryl och möjlighet att sortera på polyamid och ull. Med Siptex som råvaruleverantör kan vi garantera fiberhalten på ett sätt som manuella händer inte kan.

Sysav måste fokusera på att sälja till stora aktörer.

− Vi kan leverera stora volymer till industrin. Många mindre aktörer hör av sig och skulle vilja köpa delar av materialet, men vi måste tacka nej. Vi vill gärna hjälpa till men vi kan inte leta reda på små fraktioner.

Hur kommer det sig att världens första storskaliga automatiska textilsorteringsanläggning har anlagts just i Malmö?

− Logistiskt sett är Malmö mer fördelaktigt än till exempel Stockholm, på grund av närheten till resten av Europa, menar Anna Vilén. Placeringen var viktig för att det skulle bli ett hållbart businesscase.

− Dessutom ligger Sverige långt framme industriellt för sortering och kemisk återvinning, fortsätter Stefan Poldrugac. Vinnovas bidrag var förstås också en viktig faktor för att ge en boost och hjälpstarta verksamheten.

Sysav är en icke vinstdrivande organisation. Tanken är att de vinster som skapas genom anläggningen ska gå tillbaka in i verksamheten och finansiera nya anläggningar. Det finns en stor potential att ta hand om, även om man bara ser till Sverige. Siptex i Malmö kan ta hand om 25 000 ton om året, vilket är ungefär en tredjedel av de textilier som slängs under samma tid.

− När det samlas in större volymer får vi bygga ut eller så får det bli en till Siptex -anläggning någon annanstans i Sverige, avslutar Stefan Poldrugac. Syfter med Siptex är att visa att det fungerar teknikmässigt, anläggningsmässigt och marknadsmässigt. Ett av Siptexprojektets uppdrag är att det ska kunna spridas till andra ställen.

Mer fakta

Siptex finansieras av Vinnova och är ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation.

I Siptex medverkar partners ur hela den textila värdekedjan. Det är Boer Group, Elis, Gina Tricot, H&M, Human Bridge, ICA, IKEA, IVL Svenska Miljöinstitutet, KappAhl, KEMI, Kretslopp och Vatten, Malmö Stad, Myrorna, Naturvårdsverket, Refashion, Renewcell, Röda Korset, Stadium, Stockholm Vatten och Avfall och Sysav.

Related videos to category:
Creatives & Changemakers
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar