Storstäder som Barcelona, Singapore, Amsterdam och San Fransisco men också nordiska städer som Ålborg, Oslo och Göteborg – alla arbetar de med att skapa en smart och hållbar stad. I samhället Veberöd i östra delen av Lunds kommun pågår ett liknande men ändå annorlunda arbete. Jan Malmgren, grundare till Smarta Byar, undersöker vad smart teknik kan göra för att skapa välmående och social hållbarhet i ett mindre samhälle och hoppas på sikt att arbetet i Veberöd ska kunna bidra till att även stora städers invånare känner bykänsla.
Många stora städer både i världen och i Sverige arbetar med digitalisering för att skapa smarta städer där bland annat informations- och kommunikationstekniker används för att förbättra livskvalitet och stadens effektivitet på ett hållbart sätt. Sverige är internationellt sett ett glesbefolkat land, men SCB räknar med att det finns 2 000 tätorter, från de små med 200 invånare till storstäderna. Över 8,9 miljoner personer eller 87 procent av den svenska befolkningen bor i tätort. Veberöd i östra delen av Lunds kommun är en av många mindre tätorter, och 2020 hade man cirka 5 600 invånare (SCB).
I Veberöd arbetar Smarta Byar med undersöka vad en smart by skulle kunna vara. Arbetet började med hemsidan Veberod.nu och en Veberödsapp, där företag, organisationer och medborgare samverkar. Under 2018 blev Byutveckling med plattformen Smarta Byar en del av Future by Lunds projekt Smarta Offentliga Miljöer (SOM) och en gateway för LoRa-tekniken installerades på en mast i Veberöd. Därmed blev det möjligt att göra några första tester och koppla upp sensorer i byn – som i kornas vattenho i deras hage, på gatlampor på en villagata och för att stöldsäkra byns cyklar.
Varför är det så viktigt att digital teknik provas i byar när man mycket enkelt skulle kunna nöja sig med att kopiera lösningar från världens alla smarta städer?
– Om man ska utveckla hela Sverige måste man titta både på smarta städer och smarta byar, säger Jan Malmgren, grundare av Smarta Byar. Byar kan skilja sig från städer på många sätt, som i att man tänker annorlunda och att entreprenörer satsar på andra saker. Det finns många stora fördelar med att bo i ett litet samhälle, som att det mer personligt, att vi har mer plats och att många upplever mindre stress. Något som kan vara negativt är avstånden och den tid som det tar att förflytta sig. När vi startade Smarta byar var det med känslan att det finns något som byar skulle kunna vinna på att använda smart teknik. Vi har sett en möjlighet att minska avstånden genom att utnyttja digitaliseringen, så att vi kan jobba hemifrån och ta del av nöjesutbud som filmer och sport via lokala mötesplatser. Digitaliseringen kan användas till att ge oss ökad trygghet och en bättre tillgång till vård även på landet. Byar behöver inte längre kopiera städer för att de ska kännas som fullt fungerande välmående samhällen.
I en lokal i centrala Veberöd har ett Fablab skapats, där det står 18 stycken 3D-printrar men i framtiden kommer även andra maskiner som kan utnyttjas av lokalsamhället att installeras, till exempel laserskrivare och brodyrmaskin. Ett Fablab kan bidra till ökad lokal produktion, minskade transporter och förpackningar samt ett mer resilient lokalsamhälle.
– Teknik är en viktig möjliggörare men man måste veta varför man använder tekniken, menar Jan Malmgren. För oss är det ett medel att använda för att höja livskvaliteten i ett mindre samhälle, så att det inte enbart blir ekonomiskt och ekologiskt hållbart utan även socialt hållbart. Jag skulle säga att det är något man kan kalla bykänsla som är med och grundlägger individens livskvalitet. Framöver vill vi undersöka hur man kan mäta och visualisera byns välmående. Kanske kan det vi kommer fram till att bidra till att det går att skapa små delsamhällen i staden där man känner sig mer sedd och upplever en större tillhörighet och mening. Det skulle kunna vara en del av den gröna våg som finns i samhället och skulle kunna ge städerna mer välmående – en bykänsla i staden helt enkelt.
Inom SOM-projektet har Veberöd också skapat en digital tvilling av Veberöd. Genom att använda denna modell skulle medborgarna kunna kommunicera med kommunen på ett mer tydligt sätt, till exempel i bygglovsärenden och för felanmälan. Till den digitala tvillingen kopplas sensorer in, och det gör att den är attraktiv för studenter från universitet och högskolor. Studenterna får att praktiskt övningsexempel och Veberöd får hjälp med undersökning av byn och med att utveckla plattformen.
– Genom att skapa en mer global uppkoppling samtidigt som vi är väldigt lokala tror jag att vi kommer att hitta spännande lösningar som även städer kan få nytta av, menar Jan Malmgren. Vår flexibilitet och litenhet är vår fördel. Här kan man testa saker lätt och snabbt och kanske också billigare än vad man skulle kunna göra det på en större plats. Veberöd kan helt enkelt vara en testbädd och en forskarby där kommuner, företag och privatpersoner kan se vad vi tillsammans kan göra för att skapa nytta. Samtidigt får vi in data om byn som vi kan använda för att undersöka vad som är hållbart på riktigt i ett litet samhälle, och vem vet, kanske är det till och med så att byar kan lära städer något nytt?
