Av Klas Hjort

Internationella erfarenheter, främst från USA och Storbritannien, visar att returbedrägerier blivit ett snabbt växande och komplext problem. Under begreppet Organized Retail Crime (ORC) återfinns exempel som återlämning av stulna produkter, utbytta eller manipulerade varor, falska kvitton och systematiskt missbruk av generösa returpolicys. Denna typ av brottslighet skadar såväl lönsamheten som förtroendet mellan konsumenter och handlare. Även svensk detaljhandel står inför nya utmaningar kopplade till ökade returvolymer, särskilt inom e-handel och secondhand.

Digital Product Passport (DPP) ses av EU som ett verktyg för att möjliggöra övergången till en mer cirkulär ekonomi. DPP fungerar som en digital återgivning av en fysisk produkt – en "digital tvilling" – och innehåller information om produktens hela livscykel, inklusive material, tillverkningsprocess, användning, reparationer, återanvändning och återvinning. Informationen kan göras tillgänglig via exempelvis QR-koder eller en Near Field Communication (NFC)-tag på produkten och kan uppdateras under produktens livslängd. Detta möjliggör ökad transparens och bättre beslut för såväl konsumenter som handelsföretag.

Samtidigt växer den cirkulära handeln – särskilt försäljning av begagnade varor i både fysiska och digitala kanaler. Ett centralt problem är att produktinformationen ofta förloras vid ägarbyte, vilket gör det svårt för handeln att bedöma produkters skick, värde och äkthet. Detta försvårar återförsäljning, returhantering och garantiåtaganden – och ökar risken för bedrägerier.

Till detta kommer krav på separat insamling av textilavfall i Sverige från 2025, samt EU:s initiativ om DPP och Right to Repair, som syftar till att öka produkters spårbarhet och återanvändbarhet. Sammantaget innebär detta både nya risker och nya möjligheter för detaljhandeln att skapa hållbara och affärsmässiga lösningar för både returhantering och cirkulära produktflöden.

Trots dessa snabba förändringar saknas idag en samlad bild av hur returbedrägerier och produktspårning utvecklas i svensk kontext. Detta projekt syftar därför till att dra lärdomar från internationella exempel, i synnerhet USA och Storbritannien, för att kartlägga utvecklingen i Sverige och i dialog med handelsaktörer utforska hur digitalisering – särskilt DPP – kan användas för att stärka handelns motståndskraft, öka transparens, minska bedrägerier och effektivisera returflöden.

Trots den pågående standardiseringen inom DPP saknas idag ett tydligt fokus på returhantering och riskscenarier kopplade till bedrägerier. Detta projekt syftar därför till att fylla denna lucka genom att bidra med konkret kunskap och lösningsförslag. Projektet arbetar för att skapa en djupare förståelse för hur returbedrägerier och informationsförlust i cirkulära produktflöden påverkar svensk detaljhandel – idag och i framtiden – samt att identifiera digitala lösningar som kan stärka handelns motståndskraft.

En central del av projektet, som leds av Klas Hjort på Lunds universitet, består i att aktivt delta i det internationella arbetet mot returbedrägerier genom att besöka och etablera samarbete med de globala nätverken RLA (Reverse Logistics Association) och NRF (National Retail Federation). RLA är ett världsomspännande nätverk som samlar detaljhandel, logistikaktörer och teknikföretag för att utveckla lösningar inom returlogistik, cirkulär ekonomi och bedrägeribekämpning. NRF är den största handelsorganisationen i USA och arbetar aktivt med frågor som Organized Retail Crime, hållbar handel och digital omställning.

I Sverige genomförs en serie intervjuer med svenska detaljhandelsaktörer för att kartlägga nuläget kring returhantering, digitalisering och förekomst av returbedrägerier. Intervjuerna fokuserar både på dagens utmaningar och på framtidens behov. Projektet undersöker också i vilken grad returprocesser idag är digitaliserade, samt vilka verktyg och system som används för spårbarhet och informationsdelning.

Projektet är även direkt kopplat till det europeiska initiativet Cirpass-2, där Future by Lunds medlem whatt.io medverkar. Cirpass-2 arbetar med att ta fram standarder för hur DPP ska utformas och vilken typ av data som ska inkluderas. whatt.io utvecklar dessutom egna lösningar för DPP. Future by Lund och whatt.io arbetar tillsammans i projektet MCRS (Multi-circular resilient value chain for sustainable manufacturing) och ser där bland annat på hur DPP skapar nya förutsättningar för spårbarhet, återbruk och datadrivet hållbarhetsarbete i handeln.

Som en del av projektet kommer deltagarna att demonstrera hur DPP konkret kan användas på ett fysiskt plagg för att verifiera produktens äkthet, kontrollera om den är rapporterad som stulen och därmed förhindra att kopior eller obehöriga produkter återförs in i handeln. Demonstrationen utgör en särskild arbetsdel inom projektet, och genomförs av Future by Lund och whatt.io.

Texten är baserad på projektansökan.

Projektledare: Klas Hjort, Lunds universitet

‍

‍