Globala trender påverkar framtiden för Lund
För att man ska kunna förstå Future by Lund i ett globalt och nationellt sammanhang levererade utvärderarna en översikt. Emma Frost, ordförande för Innovations District Group, som är ett nätverk av ledande innovationsdistrikt i Storbritannien och Göran Andersson, som bland annat arbetat med Sveriges innovationsplattformar på Vinnova, gav sin syn på de största trenderna i världen inom innovationssystem.
De presenterade fem stora globala utmaningar och teman:
1. AI är nu en grundläggande infrastruktur. AI har gått från att vara något experimentellt till att användas i alla sektorer. Det här har lett till en våg av det vi kallar inkrementell innovation, den stegvisa förändringen. Det har också lett till en enorm ökning av efterfrågan på färdigheter, så talang- och kompetenspipelines behöver flyttas för att kunna arbeta riktigt effektivt med AI inom många sektorer. I allt högre grad förstärker AI andra sektorteknologier, vare sig det gäller robotik, bioingenjörskonst eller energioptimering.
2.Klimat- och energiomställning. Detta tema är också kopplat till AI, för ökad användning av AI ger högre efterfrågan på elektricitet. Det översätts till olika innovationsbehov inom energieffektivitet, elförstärkning och digitala infrastrukturer, vilket ligger i linje med existerande åtaganden om klimatneutralitet som driver innovationer inom ren energi, batterier, återvinning, vätgas och flexibilitet i nätet. Inom klimat- och energiinnovation handlade det tidigare om prototyper och piloter av olika initiativ, nu handlar det mycket om hur man sprider och skalar dem.
3.Geopolitisk fragmentering. Den geopolitiska oron och osäkerheten driver en stor förskjutning mot det som kan kallas teknisk suveränitet. Regeringar skärper kontrollen kring strategiska teknologier, till exempel halvledare, kvantfysik, rymden och bioteknik och balanserar vetenskaplig öppenhet med forskningssäkerhet och resilienta leveranskedjor.
4. Suveränitet inom innovation. Länder försöker strama åt de mer lokala leveranskedjorna på ett sätt som vi inte sett på länge. Och det har en direkt effekt på offentliga investeringar och påverkar också var företag bedriver sin forskning och utveckling samt har sin tillverkningsbas. Det här avspeglas till exempel inom AI, chips och cleantech.
5. Decentraliserad innovationskapacitet. Förra året visade Global Innovation Index att innovationskapaciteten sprider sig bortom dess traditionellt starka fästen. Så medan vi tidigare såg Nordamerika och Västeuropa som kärnområden för innovation, ser vi nu ganska snabba upphämtningar i delar av Asien, Nordafrika och Östeuropa. Det är länder som anpassar sig väldigt snabbt, och även om deras finansiering kanske är snävare gör de mycket med startupstöd och utbildning och digitaliserar i mycket snabbare takt.
- Det kan vara till hjälp för Lund att fundera kring några av de globala modellerna för innovationspraxis, säger Emma Frost. Under det senaste decenniet har det utkristalliserats tre distinkta nationella arketyper. Den amerikanska modellen är mycket fokuserad på privata teknikjättar och stora riskkapital. Den kinesiska modellen är mer statsstyrd med stor skala och tillverkningsdjup. Sedan finns en mycket mer fragmenterad och forskningsfokuserad europeisk modell. Modellerna formar vem som leder innovationsverksamheten i frontlinjen, hur snabbt idéerna sprids och hur motståndskraftig varje block är under de geopolitiska och ekonomiska påfrestningar som finns.
Den amerikanska modellen tenderar att vara ett litet antal mycket stora teknikföretag, ofta inom plattformsbranschen, med ett snabbt återkopplingssystem mellan sin forskning, produktutveckling och global implementering. I Kina är det en helt annan metod där masspolitiska verktyg, statsledda femårsplaner, industriprogram och stora skatteavdrag har lett till stora offentliga forsknings- och utvecklingsinsatser, som kan lansera produkter mycket snabbt, till exempel elbilar. I Europa är ekosystemet starkt beroende av offentlig forskning, ofta genom universitet och andra forskningstunga organisationer. Det är en mångfacetterad blandning av bolag med några mer framstående företag men med lägre spin-out-takt eller färre plattformsliknande teknikjättar än USA eller Kina.
- Sammanfattningsvis har dessa tre olika typer av innovationspolitik blivit mycket mer protektionistiska under de senaste åren, och de utsätts alla för samma typ av globala påfrestningar och krafter, menar Emma Frost. Alla tre fokuserar alltmer på uppdragsorienterad ekosystemutveckling, men uppdraget varierar. Tempot har förändrats dramatiskt, så förmågan att vara smidig och att arbeta riktigt dynamiskt kommer att bli ännu viktigare under de kommande tio åren av globala innovationssystem. Lund med sin djupt vetenskapliga, forskningsbaserad expertis behöver anpassa sig till detta och vara kopplad till systemförändringar och globala leveranskedjor.
Den nationella kontexten är självklart påverkad av internationella trender.
- Tyngdpunkten i svenska programsatsningar håller på att förändras, menar Göran Andersson. Den nationella bilden speglar de globala trenderna och särskilt de europeiska. Till exempel så styrs Vinnovas satsningar alltmer av direkta regeringsuppdrag. Det vi ser nu är bland annat satsningar på nationella excellenskluster inom nyckelteknologier och civil-militär nytta (dual use) medan satsningar på hållbara städer och platsbaserad innovation och förnyelse inte är lika framträdande.
För att göra utvärderingen har Emma Frost och Göran Andersson genomfört intervjuer med både Future by Lunds medarbetare, styrelse och medlemsföretag.
- Bilden vi får genom intervjuerna är att man fortfarande arbetar i silos, både regionalt och lokalt, säger Göran Andersson. Regionen, kommunen och universitetet är nyckelaktörer när det gäller att driva hela innovationssystemet. Det är grundläggande att omorientera alla olika partners mot samma Team Lund-uppdrag, oavsett om det är Lund Innovation District eller något annat koncept. Lund kan vara en spjutspets när det gäller innovationsdistrikt, om ni använder det rätt. Mina råd är att jämföra med andra och titta både nationellt och internationellt för att se hur de arbetar med utmaningar, kommunikation och finansiering. Och se till att alla är involverade!