Odlat kött - inte längre science fiction
För många verkar kanske idén om odlat kött avlägsen och utmanar våra dagliga matvanor. Men i takt med att biotekniken utvecklas kan nya produkter bli verklighet under de kommande decennierna – mer än hundra företag världen över gör redan framsteg i att utveckla livsmedel från djurceller. Detta är livsmedel som gör att vi kan mätta fler människor med färre resurser.
Odlat kött har stor potential att bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem, och även om det låter avlägset bygger tekniken på redan etablerad biologi och livsmedelsvetenskap. Genom att odla muskel- och fettceller utanför djurkroppen kan man producera kött utan traditionell djuruppfödning, med tekniker som liknar hur man framställer ost eller andra fermenterade livsmedel. Odlat kött kan bli ett komplement som på sikt kan minska beroendet av konventionell köttproduktion. Med tanke på att cirka femtio procent av dagens traditionella köttkonsumtion är av olika sorters färs kan lämpliga produkter att börja med att vara odlad köttfärs i både renodlad form och hybrider med konventionellt kött. Produktionen av odlat kött bygger huvudsakligen på satellitceller från muskler, som kan förökas i näringsrika odlingsmedier.
Forskaren Jette Feveile Young från Aarhus universitet berättade att studier visar att odlat kött kan ge stora miljövinster jämfört med traditionellt kött, genom kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser, lägre mark- och vattenanvändning samt färre luftföroreningar. Samtidigt är energibehovet en stor utmaning – produktionen av odlat kött kräver mer energi än konventionellt kött. Trots detta har klimatavtrycket en potential att bli lägre när man räknar med utsläpp från traktorer och boskap samt viss foderproduktion. Tillgången till förnybar energi är också en avgörande komponent.
Regulatoriskt har flera genombrott skett de senaste åren, med godkännanden i bland annat Singapore och USA, medan Europa rör sig långsammare. Utvecklingen påverkas inte bara av vetenskapliga framsteg utan också av politiska och kulturella faktorer.
I Biotech Heights lokaler i Lund finns Curve med teknologier som kan hjälpa till att skapa robusta produktionssystem för fermentering. Letícia Heuko Pscheidt lyfte fram att metodologin för att odla kött har gjort stora framsteg inom biologi och cellodling, men att infrastrukturen är en flaskhals för storskalig produktion. Ett problem är att den teknik och de system som idag används många gånger inte är anpassade för livsmedelsproduktion, utan för läkemedelsproduktion. Produktion av mat ställer helt andra krav eftersom det, jämfört med läkemedel, är extremt höga volymer, låga marginaler och stora krav på kostnadseffektivitet. Det behövs ett produktionssystem som är anpassat efter livsmedel, där man utvecklar nya typer av bioreaktorer och produktionsplattformar.
Letícia Heuko Pscheidt lyfte fram att eftersom många aktörer inom odlat kött är startups, är tillgången till nyckelfärdiga, lättintegrerade system avgörande. Standardiserade och flexibla lösningar gör att företag kan gå snabbare från labb till pilot och vidare till kommersiell produktion.
Ismaël Bawah från Good Food Institute gav en global översikt över området utifrån Industrirapporten för 2026, där man bland annat kan läsa om odling av kött och skaldjur. Rapporten ger en bred överblick av ett område med utmaningar, men som samtidigt mognar snabbt.
Vid slutet av 2025 identifierades i rapporten 142 företag som i huvudsak arbetar med odlat kött och skaldjur, något färre än året innan. Samtidigt ökar det bredare industriella engagemanget: ytterligare 138 företag är aktiva genom investeringar, partnerskap, forskning eller infrastruktur. USA, Israel, Storbritannien och Singapore framstår som särskilt viktiga nav. Tillverkningskapacitet pekas ut som en avgörande faktor för kommersialisering. Under 2025 etablerades flera nya pilot- och produktionsanläggningar, bland annat i USA och Kina. Samtidigt har investeringsklimatet blivit mer återhållsamt.
Livsmedel ska inte bara mätta – de ska vara goda också!
När man ska ta fram odlat protein som alternativ till kött och skaldjur handlar det mycket om att få till en bra process, hitta passande teknik och skapa rätt regler för att kunna producera fermenterade, nyttiga livsmedel. Men det handlar också om mycket annat, som att få konsumenterna att acceptera de nya livsmedlen och att hitta produkter som smakar riktigt gott. Diskussionerna under träffen på Biotech Heights visade att det finns mycket mer att fundera över.
Några synpunkter uppfångade från diskussionerna:
* Vem ska vara konsumenter av de nya produkterna? Ett klokt svar var att det kanske inte är de som är vegetarianer i första hand, utan det är kanske snarare för de som äter tradtionellt kött och vill minska på mängden. Därmed skulle nya produkter kunna innehålla både konventionellt kött och odlat kött i en blandning. Det här kan medföra att det blir många olika produkttyper, några för personer som vill minska mängden konventionellt kött och vissa för de som inte alls vill ha konventionellt kött.
* En stor del av produktionen av de livsmedel som vi redan äter handlar också om vetenskap och kan ses som syntetiskt, om man vill det. Det här är vi vana vid. Produktionen av odlat kött är inte något som skiljer sig från detta, och det kan vara bra att inte framställa produktionen av de nya fermenterade livsmedlen som något väldigt syntetiskt. Det finns redan produkter med odlat kött i andra länder, och när folk faktiskt äter odlat kött ökar deras acceptans eftersom de kan se att det är en normal produkt. Saker kan vara skrämmande i teorin, men när man har en färdig produkt framför sig i mataffären blir det mer normalt.
* Det är redan så att bara en liten del av befolkningen konsumerar den mängd fiber som de egentligen borde. För att få befolkningen att äta nyttigare kan införandet av de nya odlade köttprodukterna innebära en chans att skapa produkter som är nyttigare på många sätt. I produkter som är helt eller nästan fria från inslag av traditionell köttproduktion kan man tillsätta extra fibrer, järn, B12 och andra bra inslag från växtriket.
* En viktig fråga är hur man kan påskynda det europeiska genomförandet av en regleringsram för odlat kött, så att Europa att kan komma mer i nivå med de länder som redan har startat att använda dessa nya livsmedel. Platser som Biotech Heights kan vara ett sätt att tillsammans visa lagstiftarna hur stora möjligheter det finns inom området, både ekonomiska och miljömässiga, men också för den geopolitiska situationen när det gäller självständighet och leveranskedjor.
* Kan man göra odlat kött ännu mer attraktivt än konventionellt kött, precis som när man gick från komjölk till havremjölk, där en del föredrar smaken av havremjölk. Kan vi få odlat kött att smaka bättre än konventionellt kött?
* Böndernas roll får inte glömmas bort. Vad kan man göra för att involvera dem redan i denna tidiga fas av en ny marknad? Hur kan man få biocirkulära avfallsströmmar från både växt- och djurbaserade källor, så att bönderna får ut mer av produkterna, både mer ekonomiskt och med ett mindre koldioxidavtryck. Det kan vara en möjlighet för dem att ändra sin produktion och tillhandahålla fler av ingredienserna till slutprodukten.