Digital Cities & Citizens

SOM: Smart avfallshantering

April 6, 2022

I ett av de första delprojekten i SOM-projektet undersöktes hur IoT kan användas för att förändra avfallsbranschen. Företaget Bintel testade om man med sensorernas hjälp kan positionera kommunens sopcontainrar och dessutom kan göra nivåmätningar i sopkärl. Det blev också försök med fyrfackskärl i Helsingborg – allt för att framtidens sophantering ska bli miljövänligare.

Tom Johansen startade företaget Bintel/iTunnan som arbetar med innovationer för avfallsbranschen. Hans idé var att effektivisera sophanteringen genom att använda små sensorer på olika sopkärl.

– Vi tror att de nya smarta citynätverken öppnar upp för kompaktare, smidigare och billigare lösningar som gör att vi kan konkurrensutsätta de system som finns idag, sa Tom Johansen i början av projektet. Vi tror att den nya tekniken kommer öppna upp för en bredare användning av digital uppkoppling i avfallsbranschen.

Tom Johansen tittade på tre olika utmaningar och arbetade i projekt både i Lund och Helsingborg. En del var att man i SOM-projektet i Lund spårade och positionerade Lunds Renhållningsverks containers och skapade ett enkelt system för att hålla reda på dem med sensorernas hjälp. Det finns cirka 2 000 containrar och det är en stor fördel om renhållningsverket vet precis var alla är. Den andra delen utfördes också i Lund och handlade om att göra nivåmätning i sopkärl.   Lunds Renhållningsverk och Bintel gjorde försök med sensorer i de underjordiska behållare, bland annat för att dessa behållare är dyra att tömma och det finns pengar att tjäna på en mer optimerad tömningsfrekvens. Den tredje delen utfördes i Helsingborg och denna del finansierades som ett   Interreg-projekt . Även om finansieringen kom från olika håll samverkar resultaten för framtidens lösningar. I denna del tittade Bintel och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) på cirka 250 villahushåll med flerfackskärl. Tidigare tömdes kärlen med fasta intervall och efter ett fast schema.

– I fyrfackskärlen har man inte tidigare kunnat göra behovsstyrd tömning, berättade Tom Johansen. Man vill ju kunna tömma när kärlen är fulla och inte halvfulla.

Lösningen på detta var inte en nivåmätare utan helt enkelt en sensor som gör att kunden själv kan markera när det är dags för tömning. Sensorn skickade en signal till renhållningsverket som kan komma med en sopbil, till exempel inom 24 timmar.

– Det här öppnar upp för spännande saker, menade Tom Johansen. Om vi antar att man inte har en statisk taxa utan betalar för varje gång man begär en tömning kan det påverka sopsorteringen. Vi skulle vilja se hur det styr människors sätt att handla och om de kommer att välja vara efter emballage. Det finns en många miljöaspekter som är intressanta att utvärdera i det här projektet – tömningsfrekvens, sopmängd, antalet sopbilar, kundnöjdhet och arbetsmiljö.

Lunds universitet utvärderade projektet och det visade på en rad intressanta effekter. Den mest anmärkningsvärda effekten var att tömningarna minskade med hela 40 procent när kunderna själva fick välja. Därmed blev slitaget på sopbilar också mindre. Samtidigt blev det också färre avvikelser i form av till exempel överfulla tunnor och sopkärl som inte var på rätt plats.

I samband med analysen av projektet genomfördes också ett antal intervjuer med kunder. Kundernas svar visade att de var nöjda, både med den behovsanpassade tömningen och med att tekniken var lätt att använda. De upplevde också att de fick ett ökat intresse för avfallshantering.

Kunderna hade önskemål om ny fackindelning, vilket skulle kunna förlänga tömningsfrekvensen ytterligare. Under projektet var behovet av tömning baserat på kärlens storlek, där fraktioner som kartong, plast och organiskt matavfall upplevs vara de styrande parametrarna.

Universitet genomförde även intervjuer med Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) som är det företag som har hand om tömningen av kärlen i Helsingborg. De anställda vittnade om att rundorna blivit effektivare än tidigare.

Det fanns en förhoppning om att testet med behovsstyrd tömning skulle medföra att kunderna planerade sina inköp annorlunda så att man bar hem mindre emballage, men den effekten har ännu inte analyserats i projektet.

Avfallstaxan ändrades inte under testet, det vill säga taxan var oförändrad oavsett hur många tömningar ett hushåll beställde. Vid kundintervjuerna framkom det att det finns ett önskemål om ökad stimulans för kunderna att minska antal tömningar. Några belöningar skulle kunna vara lägre taxa vid färre tömningar eller tävlingar med vinster vid avfallsreduktion.

– Vi har adresserat en av de mest prispressade avfallsapplikationerna, och kan påvisa effektivisering där. Med detta kan man konstatera att all avfallsinsamling i framtiden sannolikt kommer vara behovsstyrd, inte schemalagd, berättade Tom Johansen.

Så här gick det till: Kundens fyrfackskärl utrustades med ett reglage. I reglaget finns en radiosändare som kan skicka en signal. När reglaget flyttas skickas en signal som indikerar att kärlet behöver tömmas. Signalen går via ett LoRa-nätverk och skickas sedan in i ett ruttplaneringsprogram för sopbilarna.

Tömningen skedde därefter alltifrån samma dag eller senast två dagar senare.

Vad blev resultatet?

Projektet med en slider på fyrfackskärlen ledde till nöjda kunder, att tömningarna minskade med hela 40 procent, slitaget på sopbilar blev mindre, färre avvikelser med överfulla tunnor och att renhållningsverkets rundor blev effektivare.

Försöket med att hålla reda på kommuns containrar visade att GPS drog för mycket batteri för att vara en effektiv lösning. Istället började Bintel göra positionering av kommunens containrar genom att man med en mobiltelefon scannar in containerns sensor tillsammans med en position. Mobilen kan även registrera om containern byts ut.

Försöken med nivåmätning i sopbehållare sågs som speciellt fördelaktigt där en avläsning är svår att göra manuellt, som i underjordiska behållare där dessutom tömningar är dyra att göra och det finns mycket att spara på att undvika att göra det i onödan. Lösningen kan även användas som nivåmätare på så kallade fettfat i kaféer och pizzerior.

Hur tas projektet vidare?

Bintel arbetar bland annat med Energimyndigheten för att optimera tömning på återvinningsstationer med hjälp av företagets sensorer.

Försöket med uppkopplade sopkärl i Helsingborg skalades upp så att totalt 5400 sopkärl i området kopplades upp för fortsatt test med början i februari 2020.

Fakta delprojekt Smart avfallshantering

Projektet är ett delprojekt i SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Anders Trana på Future by Lund var projektledare för hela projektet. Projektet startade den 1 september 2017 och pågick till december 2020.

Projekttid: 2017-09-01 - 2019-04-30

Delprojektledare: Tom Johansen, Bintel

Partners: Bintel, Sensefarm, NSR, Renhållningsverket Lund

Tom Johansen från företaget Bintel/iTunnan testar hur sensorer kan förbättra sophanteringen. Foto: NSR/Helena Eriksson

250 hushåll får två sensorer var för att kunna markera när soptunnorna behöver tömmas. Foto: NSR/Helena Eriksson
...
Relaterade filmer
No items found.
Kontaktperson
Finansieras av
Fler projekt