System, idéer och teknik gör förändring möjlig, men människor får det att hända. Ett samhälle i förändring behöver kreativa och drivande individer inom den egna organisationen men också utanför för att medskapa en dynamisk innovationskultur där det är naturligt att samarbeta över organisatoriska och kunskapsmässiga gränser. Kulturella och kreativa kompetenser är viktiga för att katalysera och möjliggöra samskapande i mellanrummet där det nya föds och får växa till sig. Future by Lund verkar för att det ska vara självklart att samarbeta med de kreativa sektorerna och även att det kan vara dessa som driver utvecklingen i ett område.
Tänk om våra kläder kunde tillverkas när vi ber om det och av småskaliga producenter i vår närhet? Och om kläderna dessutom förses med information som gör att vi inte bara vet hur plaggen är tillverkade utan också hur de kan återvinnas och repareras? Future by Lund och Lunds universitet har samlat ihop ett konsortium bestående av fjorton partners och ytterligare tjugo associerade för att tillsammans skapa värdekedjor för att tillverka, distribuera och återvinna kläder på ett nytt sätt.
När man använder mänskliga rättigheter som utgångspunkt påverkas inte bara kommuners arbete så att människor får det bättre, utan det kan också gynna framväxandet av innovationer som folk gärna vill använda. Det menar Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberginstitutet i Lund.
Textilindustrin har stor klimatpåverkan och återanvändning av kläder ses som en del av den hållbara omvandlingen av branschen. Nu presenterar Daniel Hellström och John Olsson på Lunds universitet sin prisbelönade artikel om en cirkulär affärsmodell som skapar en mer hållbar modehandel. Utöver den faktiska affärsmodellen är arbetet intressant också genom att forskarna visar hur viktigt det är att sätta konsumenten i centrum av innovationsprocessen för cirkulära affärsmodeller och genom att de som forskare också har hittat ett sätt att ge insikt i framtiden för en mer hållbar textilindustri.
I framtiden kommer våra kläder att innehålla en tagg som vi kan skanna för att få information. På så vis kan vi få se hur plaggen är producerade, var vi kan få dem lagade och hur de kan återvinnas. Kanske kan vi till och med se vem som tidigare har burit plagget eller ges möjlighet att hyra ut det. Under våren startades ett innovationsprojekt där studenter på Campus Helsingborg tar reda på vad konsumenter ser för nytta med att ha taggar i sina plagg.
Mode är ett ord som ofta associeras med det senaste inom kläder och textil. Men branschen rymmer mycket mer än så – det är allt från odling, produktion, arbetsvillkor, transporter, design och marknadsföring till kundvanor, sopsortering, returer och återvinning. Det är också ett historiskt perspektiv, vilka material som passar för sjukvården och hur hela processen påverkar vår miljö. För Lunds universitet innebär det här att samtliga fakulteter är berörda i arbetet för en mer hållbar textil- och modeindustri. Därför samlas forskare i nätverket Fashion@LU för att tillsammans definiera gränsöverskridande projekt som också inkluderar näringslivet för att vara med och bidra till en grön omställning av textil- och modeindustrin.
I vilket av Agenda 2030:s sjutton hållbarhetsmål ingår det djupt mänskliga behovet av konst, kreativitet och kultur? Under en workshop vid Konstnärliga fakulteten skulle Magali Ljungar-Chapelon, konstnärlig forskare i digital gestaltning, försöka passa in arbetet med olika konstarter bland de globala målen, men hittade inget mål som hon tyckte var lämpligt. Lösningen blev att skapa ett eget mål, den existentiella hållbarheten Förhoppningen är att kultur och kreativa näringar kan medverka till att lösa våra stora samhällsutmaningar.
De flesta vet att spade och borste är viktiga redskap vid en arkeologisk utgrävning – men kanske är det inte så välkänt att arkeologerna numera använder också drönare, scanner, 3D-modeller och GIS-data. I Lund arbetar arkeologerna i Lund University Digital Archaeology Laboratory, det vill säga DARKLab, sedan femton är tillbaka med Lunds universitets Humanistlaboratorium för att utveckla användningen av nya teknologier. Den digitala arkeologin i Lund har blivit så framgångsrik att den lockar internationella studenter till Lund. Future by Lund har träffat Stefan Lindgren, forskningsingenjör på Humanistlabbet, och Nicolò Dell’Unto, professor i digital arkeologi och director för DARKLab, för att få veta mer om hur deras kompetenser inom olika områden har medfört att de tillsammans kunnat utveckla något helt nytt!
