Här hittar du de senaste artiklarna, spaningarna, berättelserna och andra nyheter.
Astronauten och fysiologen ”Jim” Pawelczyk har åkt 256 varv runt jorden och undersökte samtidigt hur detta påverkar människokroppen. En januaridag var han i Lund och inspirerade rymdentusiaster genom två föreläsningar och en pod-inspelning. De unga studenterna utnämndes till rymdfarargenerationen och kanske är det någon av dem som får nytta av forskning om hur människokroppen klarar extrema förhållanden, till exempel under en framtida resa till Mars.
I en tid av stora förändringar är det viktigt att samhället hittar effektiva sätt att arbeta för att möta nya utmaningar. I dagarna har Observatory of Public Sector Innovation (OPSI) presenterat sin rapport om hur organisationer kan arbeta strategiskt med att förvalta och utveckla det arbetet genom innovationsportföljer (s.k. ”strategic portfolio approach”). Intresset för webbinariet var stort och lockade deltagare från hela världen – från Europa men också bland annat Sydkorea, Japan och Australien. Emily Wise från Lunds universitet (och följeforskare av Future by Lund) fick tillfälle att presentera hur Future by Lund använder modellen som en del av ett mer omfattande arbete.
Arbetet med innovationsytor föds ur samhällsutmaningar. Med knappa sju år kvar till Agenda 2030 står textil- och modeindustrin inför ett vägskäl. Branschen står just nu för ungefär 10% av alla CO2-utsläpp i världen varje år – mer än alla internationella flyg och sjöfrakt tillsammans – och därmed finns det en stor potential att göra annorlunda. En förändring måste ske – och det måste ske nu. Detta är något som Lunds universitet, xPlot, Fashion Innovation Center och Future by Lund har tagit fasta på.
Fredrik Timour är VD och grundare av Fashion Innovation Center som är medlem i Future by Lund. Han medverkade på FN:s innovationsscen under klimatmötet COP27, där EIT Climate-KIC samlade aktörer från arkitektur, mode-, spel-, design- och webbindustrin. Fredrik Timours budskap var att det är viktigt att hitta sätt att stoppa modeindustrins överproduktion för att minska dess klimatpåverkan.
I stadsdelen Brunnshög är hållbarhetsmålen höga. Det rör både tekniska system, som den nybyggda spårvägen, ett lågtempererat fjärrvärmenät och ett sopsugssystem som ger färre tunga transporter i området. Det är också markansvisningstävlingar som uppmuntrar till innovationer och ett system att ta vara på dagvatten i dammar i områdets parker. Future by Lund har samlat några texter om initiativen till en serie om hållbara Brunnshög.
I universitetskursen Förpackningsteknik och utveckling på Lunds Tekniska Högskola (LTH) är företagens verkliga utmaningar i fokus för att skapa en relevant utbildning för studenterna. Det här är ett sätt för båda parter att arbeta med expertis genom ett tydligt upplägg – och vinsten blir dubbel genom att studenterna får en förståelse för hur organisationernas arbetar och företagen får en förpackningslösning gjord av en studentgrupp med många kompetenser.”Samverkan är inte en speciell uppgift för oss utan det är en naturlig del av det vi gör, helt integrerad i undervisning och forskning,” säger Daniel Hellström, lektor på LTH.
Vad sägs om en simtur i en naturpool på innergården, ett spa på en balkong med utsikt över slätten eller ett badkar i ditt eget vardagsrum? Allt det där finns i flerbostadshuset Det Goda Vattnet, ett av många hållbara flerbostadshus på Brunnshög. I september 2022 var det inflyttning i de 61 lägenheterna, och vi fick en förhandstitt på några av innovationerna i huset. ”Vi vill ta vara på vattnets skönhet och använda växter och vatten för att förmedla ekologi”, säger arkitekten Cord Siegel. Det här är del 2 i en serie om arbetet med hållbarhet och innovationer på Brunnshög.
Tänk att kunna förvandla bioavfall till en produkt som kan rena vatten, som får växter att trivas och som dessutom har en positiv påverkan på klimatet! Biokol är en nyttoprodukt som allt fler kommuner och företag har börjat utforska. På Lunds kommun är Markus Paulsson projektledare för Rest till Bäst, projektet där man både gör restprodukter till biokol och undersöker hur man kan anpassa det för olika ändamål. Här berättar han om projektet.
En gång i tiden huserade MAX III i apparathallen i Maskinhuset på LTH. Nu är detta platsen för LTH:s Makerspace X-Lab, som är en verkstad, en yta för co-working och en innovationsmiljö. Med symaskiner, laserskärare, 3D-printrar och mycket annat går det att skapa egna prototyper eller samverka kring idéer som kräver att personer med olika kunskaper ger sitt bidrag. Än så länge får de intresserade samsas på 100 kvadratmeter – men med tiden kan hela den stora hallen omvandlas till ett stort makerspace med kontor för affärsrådgivare och föreningar intill.
I Brunnshög håller soporna en fart på 70 km/h – i alla fall när de körs i områdets sopsugssystem. Lunds kommun anlägger systemet för att minska på de tunga transporterna i området och det gör att Brunnshögsborna kan kasta delar av sitt avfall i inkast nära bostäderna. Några gånger om dagen kommer sedan soporna att sugas ut via ett underjordiskt rörsystem och hamna på en avfallsstation intill E22:an.
Siptex hos Sysav i Malmö är världens första automatiska storskaliga textilsorteringsmaskin i sitt slag och ska utgöra en länk mellan textilinsamling och textilåtervinning. Siptex startades som ett projekt i tre steg och finansierades av Vinnova. Hösten 2022 avslutades projektet genom en konferens, och där deltog Anna Ottenhall från Vinnova. Här berättar hon om hur Vinnova arbetar för att stötta en hållbar omställning i textilbranschen, bland annat genom att se att det inte räcker med att stötta enstaka initiativ utan att man också behöver arbeta med omvandling av hela systemet.
Kommer människor att resa mer hållbart om det finns mer effektiva sätt att starta och avsluta resan – eller är tidsbesparande fordon den sista biten i själva verket helt ointressant? Vaike Fors är professor i designetnografi och har tittat på mobilitetslösningar ur ett socialt perspektiv. I sin forskning har hon sett att det skulle kunna vara nödvändigt att omformulera en del av det vi tror är sant om hållbar mobilitet.
I en tid när alla vill spara energi presenterar projektet Lighting Metropolis sina resultat – och den genomsnittliga energibesparingen för alla deras genomförda delprojekt i Öresundsregionen är hela 61 procent! I Lighting Metropolis har regioner, kommuner, privata företag och akademi arbetat tillsammans med innovativ och energieffektiv belysning. Nu är resultaten från deras arbete samlade så att erfarenheterna av hur man kan implementera ny och smart belysning och samtidigt spara energi kan spridas.
Det började med femton feriepraktikplatser för tio år sedan. I somras var 164 unga anmälda till Sommarlovsentreprenörer i Lund. Under tre veckor får unga en praktiklön från Lunds kommun för att arbeta med en egen affärsidé tillsammans med kompetenta coacher. De senaste åren har samarbetet också utökats så att till exempel Ideon Science Park, Medicon Village och Kulturmejeriet medverkar. Det gemensamma målet är att utveckla förmågor hos de unga så att de efter sommarjobbet har lärt sig något helt nytt eller användbart för sin framtid.
Våren 2022 var Lunds universitet en av drygt 100 partners som gjorde en ansökan till världens största innovationssatsning på kulturella och kreativa sektorer och näringar. Trots att ansökan inte beviljades är detta ett startskott för många spännande samarbeten inom området. Ett sådant rör skärningspunkten mellan textil och teknik och därför kom representanter för Helsingfors stad till Lund för att diskutera just fashion-tech.
Häftiga regn kan orsaka bekymmer om dagvattensystemet inte är anpassat för stora vattenmängder. I Lund byggs det nya området Brunnshög, och där har man från början planerat för hur området ska kunna klara skyfall och fördröja stora vattenmängder lokalt. Redan innan området är färdigbyggt står parkerna med systemet av dammar klara för att ta emot och rena dagvattnet – och samtidigt blir stadsdelen mer attraktiv och växterna får en chans att etablera sig. Här berättar Cornelia Wallner från VA SYD och Nina Lindegaard från Lunds kommun om anläggningarna.
I september besökte Lunds Nyföretagarcentrum (LNC) och delar av deras nätverk forskningsanläggningar som CERN och ESRF-EBS i Schweiz och Frankrike. ”Anläggningarna är till viss del syskonanläggningar till Lunds forskningsanläggningar och det var intressant att se hur man utvecklat näringslivet kring dessa anläggningar”, säger Per Persson, Lunds kommun.
En förändrad konsumtionskultur, utsorteringskrav och kanske till och med ett ROT-avdrag för reparation av textil är några av de åtgärder som kan göra textilsystemet mer hållbart. Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg på Högskolan i Borås och regeringens särskilda utredare för Producentansvar textil berättar vilka utmaningar ett producentansvar för textilier medför men också om möjliga vägar för en ny textilbransch.
Vombsjösänkan i Sjöbo, Lunds och Eslövs kommuner är ett område som levererar mat och vatten till många människor. Där finns speciella naturmiljöer och väldigt hög artrikedom, samtidigt som många människor bor i området och ännu fler söker sig dit på sin fritid. Området är så unikt att en ansökan om att bli ett biosfärområde har lämnats in till Unesco – och om den skulle bifallas blir detta det första biosfärområdet där man också tar kulturella och kreativa näringar till hjälp för att både utveckla och bevara ett naturområde.
Vill du veta hur man gör en gamifierad mobilitetskampanj för unga, hur man skulle kunna låna ut elcyklar i mindre orter eller hur man gör en samåkningskampanj på en arbetsplats? Ta då en titt i projektet Mobilitet på Tvärs avslutningsskrift där deltagarna har sammanställt konkreta råd utifrån det egna arbetet med en mängd case och koncept i Öresundsregionen för att främja hållbara vardagstransporter.
